Första träffen: Vad är en människa?

OBS! Fotona är redigerade eftersom vi ännu inte har det klart med elevernas GDPR!

Toleransprojektet är igång och Söra har äntligen fyllts med elever igen! Elever från alla kommunens högstadieskolor – Nyköpings högstadium, Mikaeliskolan, Fokusskolan, Vittra, Innovita, Nyköpings Enskilda grundskola och Kunskapsskolan – ägnade sin första träff åt att lära känna varandra och prova de olika saker som Toleransprojektet innehåller. Det var pirrigt i början, men undan för undan mjuknade allas ansikten och det som kändes ”stelt” försvann snabbt.

I dagens berättelse träffade vi de 500 tyska männen i polisbataljon 101 i skogen i den polska byn Josefow där de fått sin allra första order, att skjuta hela den judiska bybefolkningen. När julimorgonen 1942 gryr är omkring 1500 människor döda. Detta trots att alla män fått möjligheten att avstå utan att drabbas av några konsekvenser. Endast 10-12 män säger nej, vi gör icke detta. Varför var det inte fler? Eleverna fick tillsammans diskutera och pröva sina tankar kring temat ”Vad är en människa?” Vad är det att vara mänsklig? Vad krävs det av en människa för att gå emot en hel grupp? Detta blir också elevernas första läxuppgift att skriva ner sina tankar kring tills nästa gång vi ses.

Genom en kort film om FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna stannade vi till vid den allra första artikeln, om att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Men är det verkligen så? Känner alla människor det?

Dagen fortsatte med samarbetsövningar, namnträning och skapande. Den allra första muntliga presentationen genomfördes och vi talade om hur betydelsefullt det är att känna trygghet i sin grupp och hur vi kan få varandra att känna sig sedda.

Alla fick varsin skrivbok som de fick uppgiften att göra till sin egen, personliga bok. Skrivboken kommer att följa eleverna genom hela projektet och användas till att både skriva för att lära sig och för att tänka.

Efter gruppfoto och utomhusrast i höstvädret var det slutligen dags för läxtimmen med lågmäld pianomusik. Innan bussen hämtade upp alla för hemfärd hade vi ordfläta. Ord som: ”roligt”, ”spännande” och ”glad” visade hur eleverna hade upplevt den första träffen.

Så här skrev några av eleverna i sin skrivbok efter denna första dag med Toleransprojektet:

Först var jag nervös men också väldigt glad. Just jag hade kommit in! Inte nån annan utan jag. Det kändes kul att vara del av vår grupp. Nu är jag supertaggad på nästa träff. Jag har redan fått minst en ny vän!

Det som var bra var att det var roligt och jag vågade prata med alla. Jag kommer att bära gladhet och rolighet inom mig. Det har varit så roligt med alla idag.

Det finns många snälla och intressanta personer här. Det var skönt att komma bort från min vanliga klass och testa något nytt med nya personer. Det kommer att bli en lärorik tid här!

Jag tycker att det finns mycket som har varit bra idag. Jag tyckte om berättelsen och de roliga lekarna. Jag bär med mig att grupptryck kan vara både något bra och dåligt. Jag tycker det känns spännande att tänka på vad vi ska göra nästa gång.

Det finns mycket jag tänker om det som hände i Josefow. Det är bara så vidrigt, äckligt. Att någon kunde göra så mot någon annan, en medmänniska, en själ som är precis som din. Det kommer jag aldrig att förstå.

På kvällen efter den första träffen hade vi föräldramöte. Det kändes fint och viktigt att få berätta om allt det spännande vi gör och det som väntar eleverna framöver. Nu ser vi fram emot nästa träff med Toleransprojektets nya grupp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.