Vid vår andra träff var alla lite varmare i kläderna och fjärilarna i magen fladdrade inte lika mycket. Vi började med att titta tillbaka på första gången med hjälp av exempel ur allas skrivböcker. Den första läxan, med rubriken ”Vad är en människa?”, lämnades in och så här skriver några av eleverna:
Att vara människa är att kunna ställa sig i andras skor, att ha en förståelse för varandra på en djupare nivå. Att känna. Att tänka. Att existera och veta om att man gör det.
Vi människor är väldigt bra på att skapa minnen. Vi föds för att skapa minnen och för att förnya släkt och familj. Det bästa man kan göra som människa är nog att ta hand om världen.
Människan är en unik skapelse med en egen balans av personlighet och tankar, med egna minnen och ärr.
Vårt tema för andra träffen var: VEM ÄR JAG? Vi definierade det viktiga ordet ”identitet” och alla fick försöka ringa in lite av sin identitet genom tre meningar som började ”Jag är …”. Alla insåg att vi beskriver vilka vi är på olika sätt beroende på vilka vi talar med och i vilket sammanhang vi befinner oss.
Vi arbetade med begreppet identitet med hjälp av berättelsen om Jackie Arklöv. Vi följde honom från barndom fram till fängelset där han nu sitter på livstid efter polismorden i Malexander. Eleverna funderade kring frågor som: Hur blev Jackie den han blev? Hur kunde det blivit annorlunda för honom? Vilket stöd hade han behövt under sin uppväxt? På vilket sätt formas vi av våra val? Vad betyder människor runt omkring oss för vilka vi blir?
Toleransprojektets ungdomsstödjare Maja berättade om hur Jackies handlingar konkret kom att påverka hennes livsval i samband med att hon bestämde sig för att bli polis.
I grupper fick eleverna också skapa ögonblicksbilder – scener ur berättelsen om Jackie Arklöv – som de tyckte var särskilt viktiga i hans identitetsutveckling. Utan att röra sig eller prata visade eleverna med sina kroppar scenen och övriga fick gissa vilket ögonblick de valt. Några valde ögonblick ur Jackies barndom, då han kände sig ensam och oälskad, andra händelserna från polismorden.
En elev skriver så här om dagens berättelse:
Efter dagens berättelse om Jackie Arklöv har jag insett att ingen människa föds ond. Jag har också förstått att ens handlingar har stor påverkan på ens liv, även på vilken människa man är och hur man upplevs av andra.
Genom övningen Flygande mattan fick eleverna träna samarbete och kommunikation. Grupp 1 gjorde den inne medan grupp 2 gick ut i det sköna höstvädret. Dagens skapandeuppgift bestod i att dekorera och påbörja en glasburk som ska symbolisera dig själv, vem du är. Läxuppgiften till nästa gång blir att skriva under rubriken: Vem är jag? och att ta med en sak som berättar något viktigt om dig själv. Saken ska läggas i burken.
Att låta eleverna skriva den här typen av texter övar dem i att vända blicken inåt och fundera över sin egen identitet, sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter, sina egna val och moraliska utgångspunkter.
Som vanligt skrev eleverna reflektioner från dagen i sina skrivböcker. Så här skrev några av dem:
Jag tycker att det är väldigt kul att vi har olika teman varje vecka som vi jobbar med. Gruppen känns nu tryggare efter att vi jobbat med temat ”Vem är jag?”
Just nu känner jag mig extremt glad och lyckligt lottad som fått det här chansen att vara med i den här gruppen. Det är klart att jag var nervös inför dagen men så fort man kommer hit släpper allt.
Efter rast var det dags för läxtimmen. Varje träff har eleverna med sig läxor att arbeta med och regeln är att den stillsamma pianomusik som ljuder i rummet hela tiden ska kunna höras – annars är ljudnivån för hög. Denna regel hålls väldigt fint.
Nu väntar ett höstlov innan det är dags för den tredje träffen, med ett nytt tema och en ny berättelse. Det ser vi fram emot!
