Vid vår andra träff var alla lite varmare i kläderna och fjärilarna i magen fladdrade inte lika mycket. Vi började med att titta tillbaka på första gången med hjälp av exempel ur allas skrivböcker. Den första läxan, med rubriken ”Vad är en människa?”, lämnades in och så här skriver några av eleverna:
Det mest unika och fantastiska med människan är hjärnan – intelligensen, kreativiteten, förmågan att kunna tänka komplexa tankar.
En människa är inte perfekt utan gör misstag.
En sak som utmärker oss människor är att vi är ett av få djur som går på två ben och vi är de enda varelser som visar glädje med munnen.
Man är mänsklig när man kan förlåta andra.
Vårt tema för andra träffen var: VEM ÄR JAG? Vi definierade det viktiga ordet ”identitet” och alla fick försöka ringa in lite av sin identitet genom tre meningar som började ”Jag är …”. Alla insåg att vi beskriver vilka vi är på olika sätt beroende på vilka vi talar med och i vilket sammanhang vi befinner oss.
Vi arbetade med begreppet identitet med hjälp av berättelsen om Jackie Arklöv. Vi följde honom från barndom fram till fängelset där han nu sitter på livstid efter polismorden i Malexander. Eleverna funderade kring frågor som: Hur blev Jackie den han blev? Hur kunde det blivit annorlunda för honom? Vilket stöd hade han behövt under sin uppväxt? På vilket sätt formas vi av våra val? Vad betyder människor runt omkring oss för vilka vi blir?
Toleransprojektets ungdomsstödjare Maja berättade om hur Jackies handlingar konkret kom att påverka hennes livsval i samband med att hon bestämde sig för att bli polis.
I grupper fick eleverna också skapa ögonblicksbilder – scener ur berättelsen om Jackie Arklöv – som de tyckte var särskilt viktiga i hans identitetsutveckling. Utan att röra sig eller prata visade eleverna med sina kroppar scenen och övriga fick gissa vilket ögonblick de valt. Några valde ögonblick ur Jackies barndom, då han kände sig ensam och oälskad, andra händelserna från polismorden, några när han klev över sin mänskliga gräns när han deltog som soldat i kriget i Balkan och några när hans biologiska pappa ställer in det möte Jackie längtar så mycket efter. Eleverna visade en oerhörd inlevelse när det kommer till att förstå hur olika erfarenheter tillsammans formar en människa.
Två elever skriver så här om dagens berättelse:
Berättelsen var jättebra. Jag hade sett en bild på Jackie förut men jag visste inte hur han hamnat i fängelse. Jag vet nu allt om honom, från när han var liten till nu.
När vi lyssnade på berättelsen om Jackie så tyckte jag att det var en hemsk händelse men den visade också hur olika beslut kan påverka en så mycket och hur särskilda händelser kan ha stor påverkan på ens mentala hälsa och beslut.
Genom övningen Flygande mattan fick eleverna träna samarbete och kommunikation. Dagens skapandeuppgift bestod i att dekorera och påbörja en glasburk som ska symbolisera dig själv, vem du är.
Läxuppgiften till nästa gång blir att skriva under rubriken: Vem är jag? och att ta med en sak som berättar något viktigt om dig själv. Saken ska läggas i burken. Att låta eleverna skriva den här typen av texter övar dem i att vända blicken inåt och fundera över sin egen identitet, sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter, sina egna val och moraliska utgångspunkter.
Som vanligt skrev eleverna reflektioner från dagen i sina skrivböcker. Så här skrev en av dem:
Jag tyckte det var spännande idag igen, speciellt under berättelsen vilken var väldigt spännande. Övningarna tillsammans var också väldigt roliga. Jag gillar att prata med nya personer som jag fick göra idag igen eftersom jag inte direkt känner någon. Jag tycker att alla är väldigt trevliga.
Efter rast var det dags för läxtimmen. Varje träff har eleverna med sig läxor att arbeta med och regeln är att den stillsamma pianomusik som ljuder i rummet hela tiden ska kunna höras – annars är ljudnivån för hög. Denna regel hålls väldigt fint.
Nu är vi inne i december och nästa gång är det är dags för den tredje träffen, med ett nytt tema och en ny berättelse. Det ser vi fram emot!
