Temat för vår sjätte träff var: ”VI OCH DOM”. Vi definierade och talade om fördomar och provade att stoppa in olika ord mellan ”Vi” och ”Dom”. Då kunde det bli ”vi eller dom”, ”vi med dom”, ”vi mot dom”, ”vi älskar dom” eller ”vi är dom”. Beroende på vilket ord som stoppades in så förändrades betydelsen.
För att få igång tankarna kring hur vi tänker om andra människor lyssnade vi till berättelsen om ett välkänt fotografi. På fotografiet, som också är omslag till Forum för levande historias bok ”Om detta må ni berätta”, ser man en grupp ungerska judar som den 27 maj 1944 anlände med en tågtransport till koncentrationslägret Auschwitz Birkenau. Varför har de kommit dit? Hur ser vi att de är judar? Vilka personer fångar särskilt din blick?
För dessa människor, lilla Gerti, hennes syster, mamma, kusinen Ruben, farmor och de andra släktingarna och grannarna, blev Förintelsen bokstavlig. Deras identiteter reducerades till en enda sak – de var judar och judar skulle mördas. 24 timmar efter att fotot togs var de inte bara mördade utan förintade. Hur ska vi förstå detta? Vad händer när vi kategoriserar varandra och bestämmer vilka delar av en människas identitet som är fel eller rätt? Så här reflekterade en eleverna i sin skrivbok i slutet av dagen:
Jag fattar inte varför någon ska bestämma om någon annans identitet, att man gör illa någon för att den är jude. Den som gör så bryr sig inte om något annat hos den andre, om den är bra på något, eller smart. Hur kan man skada ett helt folk för att de är judar?
Efter detta behövde vi en stunds rörelse och det fick vi via lite danceoki och lek innan vi gav oss in på dagens långa och utmanande progressiva värderingsövning.
Steg för steg tog sig eleverna igenom frågor som alla handlade om exempelvis begrepp som identitet, etnicitet och sexuell läggning. Vad kan man välja och inte välja i sin identitet? Går det att vara 100% somalisk eller chilensk och 100 % svensk? Målet var att alla i diskussionsgruppen skulle yttra sig och att gruppen skulle vara så överens det gick om sina svar. För varje steg knuffades nya och ofta provocerande tankar in för att grupperna skulle komma vidare och pröva sig fram bland alla svåra och komplexa begrepp. Eleverna tyckte att frågorna var jobbiga och förvirrande men spännande.
Hur det kan kännas att bli bedömd och misstänkliggjord på grund av hur man ser ut, ens bakgrund och namn fick Jonas Hassen Khemiris text ”Jag ringer mina bröder” beskriva. Efter högläsningen samtalade eleverna om när de själva tänker på och bedömer andra negativt och hur texten hängde ihop med värderingsövningens diskussioner.
Som sammanfattning av dagens tema och innehåll skrev eleverna reflektioner i sina anteckningsböcker under rubriken. ”Mina tankar efter dagen om Vi och dom”. Så här formulerade sig några av dem:
Min hjärna är nästan i mos, frågorna var jobbiga men sjukt intressanta att lyssna på och prata/tänka om. Min grupp var väldigt bra på att få igång tankar. Fördomar har alla och det känns viktigt att bli påmind om det, att man alltid ska tänka efter om det flyger förbi en tanke eller fördom.
Det har varit roligt att diskutera och speciellt i den gruppen jag var med för alla delade sina tankar med varandra.
Dagens tema fick mig att inse att fördomar finns överallt och att jag bör inse och ha det i åtanke hela tiden. Det var det perspektivet och inblicken jag fick idag. Tack!
Denna sjätte träff avslutades i en ring på golvet. Eleverna fick höra oss ledare läsa högt alla de fina och viktiga nyårsönskningar de själva fått skriva på pappersstjärnor. Uppgiften var att skriva en önskan inför 2020 – för mig själv, för gruppen eller för världen. Önskningarna handlade om allt ifrån ett bättre självförtroende, en mer harmonisk familjesituation och vänner som ska klara svårigheter till drömmar om att få bli basketproffs och få en epatraktor.
Nu påminner vi avslutningsvis om mötet för alla vårdnadshavare torsdag 16/1 kl 18.30 på Alpha då det blir information om de kommande Polenresorna. Allt gott inför 2020!
