Nu är det andra läsåret med Toleransprojektet igång på riktigt. Både grupp 1 och 2 har haft sin första träff på ett höstmysigt Söra. Femtio elever från fem skolor – Nyköpings högstadium, Mikaeliskolan, Fokusskolan, Vittra och Nyköpings friskola – fick ägna dagen åt att lära känna varandra och prova de olika saker som Toleransprojektet innehåller. Det var pirrigt i början, men undan för undan mjuknade allas ansikten och det som kändes ”stelt” försvann snabbt.
Dagens berättelse återknöt till när vi presenterade projektet för eleverna i augusti. Vi återvände till de 500 männen i polisbataljon 101 i skogen i den polska byn Josefow där de fått sin allra första order, att skjuta hela den judiska bybefolkningen. När julimorgonen 1942 gryr är omkring 1500 människor döda. Detta trots att alla män fått möjligheten att avstå utan att drabbas av några konsekvenser. Endast 10-12 män säger nej, vi gör icke detta. Varför var det inte fler? Eleverna fick tillsammans diskutera och pröva sina tankar kring temat ”Vad är en människa?” Vad är det att vara mänsklig? Vad krävs det av en människa för att gå emot en hel grupp? Detta blir också elevernas första läxuppgift att skriva ner sina tankar kring tills nästa gång vi ses.
Genom en kort film om FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna stannade vi till vid den allra första artikeln, om att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Men är det verkligen så? Känner alla människor det?
Dagen fortsatte med samarbetsövningar, namnträning och skapande. Den allra första muntliga presentationen genomfördes och vi talade om hur betydelsefullt det är att känna trygghet i sin grupp och hur vi kan få varandra att känna sig sedda. Alla fick varsin skrivbok som de fick uppgiften att göra till sin egen, personliga bok. Skrivboken kommer att följa eleverna genom hela projektet och användas till att både skriva för att lära sig och för att tänka.
Efter gruppfoto och utomhusrast i det sköna höstvädret var det slutligen dags för läxtimmen med lågmäld pianomusik och arbetslugn. Innan bussen hämtade upp alla för hemfärd hade vi ordfläta på gården. Ord som: ”annorlunda”, ”roligt”, ”spännande” och ”nya människor” visade hur eleverna hade upplevt den första träffen.
Så här skrev några av eleverna i sin skrivbok efter denna första dagen:
Det var kul! Först var det pirrigt och jag var väldigt nervös. Men när jag lärde känna de andra så var de supersnälla och man blir bara glad av det. Vi satt mycket och lyssnade på berättelser. Det var intressant. Jag längtar till nästa dag det blir Toleransprojektet.
Jag tycker att första dagen var skitkul och spännande. Man lär sig hela tiden nya grejer. Jag har lyssnat idag på Olas berättelse och det kändes som om jag var där. Jag såg många olika bilder i mitt huvud. Jag kan allas namn, har lätt att lära känna nya människor. Det var så bra i Toleransprojektet. Jag längtar bara till nästa dag vi träffas.
Jag tycker att detta äventyr ska bli väldigt spännande. Jag tror att jag kommer att utvecklas mycket som person.
När vi tog bussen hit och jag såg gruppen så ville jag direkt hoppa av. Jag var negativ och inte alls taggad. Men efter ett tag väl ute på Söra så ändrade jag åsikt. Jag ändrade inställning och allt vart direkt mycket roligare och mer spännande.
Jag har haft en underbar dag, inga konstigheter. Olas berättelser var suveräna och ja, allt har varit kul och jag tycker om att lyssna på honom. Det är intressant och lärorikt.
På kvällen efter den första träffen hade vi föräldramöte och det kändes fint att få berätta om allt det spännande vi gör och det som väntar eleverna framöver. Nu ser vi fram emot nästa träff med Toleransprojektets nya grupper!
