Dagen började med en promenad från bussen på en isig grusväg. Väl inne i värmen hade vi först en uppföljning av läxan utifrån den andra träffens tema ”Vem är jag?” Eleverna fick se hur många olika ord de använder när de beskriver sin identitet. Vi människor är så många saker och alla kämpar med något. Alla fick också skriva ner namnet på en förebild i fråga om mod att lägga i sin glasburk.
Sedan tog vi oss an dagens nya tema: ATT STÄNGA ANDRA UTE. Ordet exkludering blev ett nytt begrepp att förstå och kunna använda.
Vi började med att vända ett antal frågor inåt, mot oss själva. Hur gör vi när vi stänger andra ute – med tonfall, kroppsspråk, ord och handlingar? Utifrån detta gav vi oss in i det första stora faktamomentet kring Förintelsen som idag handlade om hur nazisterna lade upp planen för och inledde den process som innebar att framförallt judar, men också romer och andra grupper, undan för undan stängdes ute och diskriminerades genom särskilda lagar som gjorde livet svårare och svårare. Vi analyserade bilder och gick från år 1933 till 1938 – under flitigt antecknande i skrivböckerna.
På en av bilderna låg österrikiska judar i Wien på knä och skrubbade trottoaren med tandborstar under överinseende av tyska nazister. Runtom stod invånare i Wien och såg på när kanske de som var deras grannar, läkare eller lokala handlare förnedrades. För att de var judar.
Som vanligt när vi suttit fullt koncentrerade en stund bryter vi för en stunds fysisk aktivitet och ofta något slags samarbetsmoment. Idag blev det partävlingen ”Löken” och ett skaka-loss-pass som hjälpte till att skapa energi och skärpa inför fortsättningen.
Dagens berättelse hämtades ur skönlitteraturen, men kunde lika gärna ha handlat om verkliga människor. Vi följde den judiska familjen Steiner, bosatta i Wien, från att Hitlers lagar börjar begränsa och förstöra deras liv fram till att deras två flickor Steffi och Nellie 1939 sätts med sina resväskor på ett tåg med destination Göteborg.
Eleverna fick uppgiften att i rollen som Steffi skriva en text om de känslor och tankar som finns i hennes inre där hon nu sitter med sin lillasyster på tåget mot Sverige. Texterna blev fantastiska. Här kommer några exempel:
Jag sitter på tåget och tänker på vart jag ska komma och hur jag ska leva utan mina föräldrar. Vad ska jag äta varje dag och kommer jag ha pengar eller inte? Jag vet att jag kommer att klara mig, men jag är ändå rädd för det som kan hända. Tänk om nazisterna kommer hit. Vart ska jag ta vägen då? Och min syster, vad ska jag göra om hon blir sjuk eller skadad?
Jag sitter på tåget, på väg från Wien och mitt hem. Jag har min lillasyster bredvid mig. Hon frågar samma frågor som jag har i huvudet och som jag inte har några svar på. Jag tittar ut genom fönstret och ser hur städerna och landskapen sakta men säkert förändras från det jag är van vid. Jag är orolig.
Var ska jag och min syster bo och ta vägen när vi kommer fram? Vem kommer att ta hand om oss? Kommer vi att få nya föräldrar? När kommer mamma och pappa och hämtar oss? Spelar det någon roll att fly om vi ändå inte kan överleva i Sverige? Är mamma och pappa okej? Jag är orolig. Tänk om mina föräldrar kommer hit men vi inte finns kvar att hämta. Kommer vi någonsin att kunna åka hem och allt blir som vanligt? Kommer jag någonsin att träffa Paula, mamma och pappa igen? Jag hoppas att de kommer hit snabbt.
Näst på tur stod lunch och efter det fick grupperna i uppgift att med hjälp av två tankebubblor fundera kring den som exkluderar och den som exkluderas. Vilka tankar, känslor och beteenden finns inuti den som stänger andra ute och i den som utestängs? Tankebubblorna placerades runt två människor på vår svarta vägg och grupperna presenterade sina tankar.
Det är lika fascinerande varje gång att se med vilket allvar och engagemang eleverna tar sig an både själva uppgiften och presentationerna – trots att det för många är enormt utmanande att stå inför andra och prata. Men grupperna gör det tillsammans, och då går allt så mycket lättare.
Nästa gång är det dags för övernattning på Söra. Det blir en bra övning inför resan till Polen i mars. Temat den gången blir temat kärlek och därför blir det kring detta ord eleverna får reflektera och skriva till nästa träff.
