Det var förväntansfulla elever som satte sig på bussen mot Auschwitz Birkenau. Auschwitz har kommit att bli symbolen för Förintelsen som helhet. Här mördades omkring 1,1 miljoner människor. Temat för förmiddagen var: Fånglägret Birkenau och här följer några av Felicitys intryck:
Efter en stadig frukost satte vi oss på bussen till Dödens port. Det var kallt och blåsigt. Innanför porten fick vi under tre timmar gå på en känslomässig vandring genom Birkenaus olika delar. Vi gick bland annat in i lägrets ”kindergarten” och det var kanske mest känslosamt.
I det som kommit att kallas ”Dödsblocket” fick eleverna en ingående beskrivning av de umbäranden en människa som befann sig här tvingades uthärda, med svält, kyla, löss, råttor och smuts. Här kallades ingen vid sitt namn, man var ”ett stycke” i vakternas ögon. Det fick oss att fundera över ordet människovärde. Så här tänkte Yorakabel:
Människovärde anser jag är när man ses som person, en medmänniska som har känslor och rättigheter. En medmänniska som man ska visa respekt för. Jag tror att människovärde både kommer inom dig och omkring dig. Man måste först och främst lägga ett värde på sig själv och andra. Men människor omkring dig måste också förstå att du har ett människovärde.
Bachar skriver om människovärde på det här sättet:
Jag ska ge ett exempel på människovärdet. Om det finns en man eller kvinna som är fattiga och jag kommer och hjälper dem varje dag så blir jag viktig för dem och de kommer att respektera mig. Och så känner jag att jag är viktig till någon.
Under eftermiddagen gick vi på en guidad visning genom Auschwitz Stammlager. Det fungerar idag som museum och innehåller olika utställningar. Här finns också skylten med orden: Arbeit macht frei.
På kvällssamlingen bidrog alla med antingen högläsning ur texter eller reflektioner från dagen. Imorgon väntar temat: Förintelselägret Birkenau samt en vandring i Oswiecim på spaning efter det judiska liv som försvann.
