Två gråmulna novemberdagar ägnade sig grupp 1 och 2 åt temat: MOD och CIVILKURAGE. Men vi inledde som vi alltid inleder Toleransprojektdagarna – genom att återknyta till den förra träffens tema och den läxa eleverna skrivit.
Så här berättar några av eleverna under läxrubriken ”Vem är jag?” där uppgiften var att fundera över vem jag är, hur jag tror att andra ser på vem jag är och hur jag vill vara:
Jag är en 14-årig tjej med adhd. Jag är väldigt känslig och har väldigt dålig självrespekt och förtroende. Jag blir väldigt lätt svartsjuk och jag bryr mig mycket om hur jag ser ut. Jag är arg hela tiden och är ganska jobbig men bryr mig mycket om andra människor som jag gillar.
Jag vet inte riktigt vem jag är. Jag vet ju att jag är människa och att jag har ett namn men när jag säger att jag inte riktigt vet vem jag är så menar jag min identitet och personlighet. Det ändras konstant.
Jag är fjorton år, gillar att vara med vänner och har haft det struligt. Jag vill vara en person som klarar sig i framtiden och får ett bra liv.
Jag strävar efter att bli en bättre människa och vill vara en människa som folk ser upp till, en person man minns för mina prestationer. Men mest av allt vill jag bara kunna vara jag.
Min första tanke när jag hörde frågan ”Vem är jag” var att min pappa är psykopat och min barndom var skräp. Men nej, det är inte jag. Visst har jag gått igenom mycket men det definierar mig inte som person. Jag är en tjej som brinner för det jag älskar, är en flickvän och syster, sprallig, glad, snäll och smart.
Dagens berättelse började: ”Det var en gång två människor som älskade varandra …” och fortsatte att handla om Marie-Louise och Tony Hrons son John. I augusti 1995, några dagar innan John skulle börja åttan, blev han brutalt ihjälslagen vid Ingetorpssjön utanför Kungälv där han campade med sin kompis Christian. John hade under en längre tid vägrat vika undan för den ene förövarens kränkande behandling och hade också chansen att den här kvällen fly genom att simma bort från misshandeln, men återvände för att rädda Christian. Mordet på John Hron är orsaken till att Toleransprojektet en gång startade.
De många frågor och perspektiv som berättelsen lyfte fram arbetade vi vidare med genom ett rollspel kring begreppen: förövare, offer, åskådare där eleverna särskilt fick sätta sig in i olika typer av åskådarsituationer och försöka dramatisera olika handlingsalternativ. Grupperna fick spela upp varje scen två gånger. De prövade sig fram till hur åskådarna passiva eller aktiva roll påverkade situationen.
Vi talade om hur lite det ofta behövs för att hjälpa någon som utsätts för en kränkande eller våldsam situation. Man kan hjälpa med ord, en blick eller bara med att visa tydligt med kroppsspråket. Vi resonerade också kring skillnaden mellan mod och civilkurage, att våga för sin egen skull eller för andras skull.
Vi fick också tillfälle att samtala kring flera av de vardagliga situationer som eleverna ofta befinner sig i – framförallt med så kallade ”skojbråk” som sprider oro i skolkorridorer och klassrum och får många att känna sig utsatta.
Under lyssnande bröt vi för en stunds lekande där vi räddade varandra undan en hungrig zombie och byggde mänskliga skulpturer i varierande svårighetsgrad.
Dagens skapande uppgift gjordes denna gång i grupp och handlade om att skapa ett konstverk som gestaltade MOD. Alla grupper fick presentera sina konstverk och de beskrev klokt och genom tydliga exempel vad mod kan handla om.
Efter skrivande i anteckningsböckerna under rubriken: ”När jag stör mig på andra” inleddes läxtimmen och vi avslutade dagen med att gå ner till Hovrasjön där vi hade ljuständningen och en stunds tystnad till minne av John Hron.
Nästa gång vi ses kommer vi att börja närma oss det område eleverna ska få stor och fördjupad kunskap om inför resorna till Polen i mars, nämligen Förintelsen. Temat kommer att handla om att stänga andra människor ute. Det blir en viktig och innehållsrik dag – som vanligt!