Ända sedan vi skiljdes åt efter avslutningskvällarna i maj har vi längtat efter en återträff med förra läsårets toleranselever. Därför var det väldigt roligt att äntligen få se dem samlade igen för en eftermiddag med återblickar, skrivande, pratande, tårttävling och framåtblickar.
Vi sågs på Alpha för att göra det enkelt för alla att komma. Efter den vanliga ordflätan ägnade vi en stund åt skrivande och pratande kring hur det var att delta i Toleransprojektet förra läsåret och vad man önskar att gruppen ska fortsätta betyda för varandra. Så här skrev några:
Jag kom hit idag för att jag saknar gruppen och känslan att vi faktiskt var en grupp. Allting är okej, ingenting är pinsamt. Jag saknar känslan som uppstod när man vaknade på morgonen de där fantastiska onsdagarna.
Toleransprojektet betydde väldigt mycket för mig förra året. Jag har vågat vara mig själv för andra och jag har tagit beslut som påverkat mitt liv positivt.
Det betydde glädje, skratt, tårar, känsliga ämnen, nya kompisar. Jag har blivit modigare och jag vågar stå upp mer för mig själv nu.
Sedan var det dags för den sedvanliga samarbetsövningen som idag bestod av tårttävling på tema: Polenminnen. Den enväldiga juryn Ola poängsatte samarbete, tårtans utseende och smak, gruppens presentation samt städningen av hemkunskapsköket vi fått låna. Sedan var det allmänt tårtfrossande!
Vi avslutade med skrivande med utgångspunkt i det kommande läsåret. Hur ska året bli så bra som möjligt och hur kan jag hitta motivation, var en fråga. Många förslag på aktiviteter att göra vid nästa återträff kom fram. För alla var väldigt eniga om att detta inte var den sista återträffen!
