Den 12 november hade musikskolan en mindre konsert på gamla Tingshuset, där stråkelever och slagverkselever strålade samman i en fantastisk stund av både klassiska och moderna toner.
Musikskolan vill att så många som möjligt ska få vara med i bloggen. För att kunna vara det, måste musikskolan ha ett samtycke från familjen att det är okej att vara med på bild.
Samtycke bör alla som spelar i orkestrar eller band fylla i. Men även de som är med på konserter som kör eller solister. Ett sådant formulär finns på hemsidan under E-tjänster.
Hemsidan har adress www.nykoping.se/musikskolan och ser ut såhär! Samtycke hittar du där den röda markeringen finns.
Så fyll i ditt samtycke om du vill synas på bloggen!
En solig dag på sommaren, stjärngnistrande vågskvalp längs kajkanten, barn som viftar med flaggor på pappas axlar, ett glatt sorl från förbipasserande som stannat till.. glassar som smälter i solen medan barnen skyndar sig fånga dropparna, vackra klänningar och kransar i håret.
Musikkåren i våra hjärtan – en del av folksjälen i vår lilla stad.
https://youtu.be/Nm46sVbqpvE
För vem kan motstå denna glada musik som påminner om ljusa varma dagar där folk samlas ute och njuter av den korta tid som vi har sommar och sol, då vi umgås med grannar och familj och välkomnar nya vänner vi möter.
Länge leve Musikkåren och marschmusiken som gör sommaren lite extra festlig och glad!
Tack för er medverkan i vår konsert för Världens barn den 14 oktober.
När det gäller musikskolans stråkensembler, finns det ganska många olika och de har en sak gemensamt – de har ett krångligt namn.
Ordet ensemble är egentligen franska och betyder ungefär ” en helhet tillsammans” där var och en är en del i helheten. Men så finns där också ett tillhörande namn och här kommer en förklaring till det.
Vi börjar med Beethoven där de allra yngsta är med. Med yngsta menar jag då 7-10 år.
Ludwig van Beethoven är en känd kompositör levde i slutet på 1700 till början på 1800-talet i Wien i Österrike. En kompositör skriver musik med noter. Han kom egentligen från Köln i Tyskland. Beethoven blev på slutet helt döv, men kunde ändå skriva musik.
Mest kända verk kan vara Beethovens symfoni nr 5, men har gjort många fler välspelade verk.
https://www.youtube.com/watch?v=6z4KK7RWjmk
Stråkensemblen Beethoven träffas bara ett par gånger per termin. Det är de flesta nybörjare på fiol och cello som är med i den ensemblen. Här spelas de enklaste sångerna som är anpassade till mindre barn.
Något år senare är man med i en stråkensemble som heter Marie Selander Ensemble. Marie Selander föddes år 1947 och är en svensk kvinnlig kompositör som medverkat i flera banbrytande folkmusikinspelningar och även drivit egna projekt inom musik och musikteater. Hon har också slagits för att medvetandegöra kvinnornas osynlighet inom musiken. De finns, men de har inte fått komma fram. Många gånger har kvinnor fått nöja sig med noteringen ”Trad(itionell)” när deras melodier överlevt dem själva.
Gruppen Vargavinter startades av Marie Selander på 1970-talet och var en föregångare till dagens Världsmusik.
Musiken som spelas i den här ensemblen är de lite mer kända melodier vi kan höra kring jul och sommar. Här stannar eleverna ett till två år ungefär, innan de är färdiga nog att ta steget vidare.
Nästa större ensemble i för stråkeleverna heter Francesca Caccini Ensemble som också är döpt efter en kvinnlig kompositör. Hon levde från slutet av 1500-talet till mitten av 1600-talet i Florens, Italien, och var den första kvinna som skrev en opera – ”Ruggieros befrielse” som hade premiär 1625. Nedan ett smakprov på ett av hennes verk.
De elever som spelar i Francesca Caccini Ensemble har spelat några år och vågar sig på lite mer komplicerade stycken som man ändå känner igen. Där spelar man väldigt blandat allt från pop till klassiskt.
När man spelat i Francesca Caccini ett tag så kan man få ännu större utmaningar i den ännu mer kunskapskrävande Vivaldi Ensemble, som fått sitt namn efter Antonio Vivaldi. Han levde i slutet av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Vivaldi är nog mest känd för sitt verk ”De fyra årstiderna”, som det finns ett smakprov på nedan.
Vivaldiensemblen spelar ibland Vivaldis verk, men de prövar också på musik från de flesta kompositörer, gärna dem som finns nära oss. Man kan också spela modern musik som en hel orkester tillsammans med en blåssektion som då kallas Sinfoniettan. Vivaldi har sedan länge ett nära samarbete med Filharmoniska sällskapet och är tillsammans med blåsarna och popbanden en stor del av grundstommen i vår stora konsertsatsning ”Voices” som spelas på Culturum varje vår.
För den lite mer folkmusikintresserade har vi två ensembler med både svensk och utländsk folkmusik, där det finns en yngre som tillsammans med grannkommunen har ett samarbete i Nyfolket. Sedan har vi den lite äldre gruppen Gränslösa, som numer har en fast sångare med för den lite mer vokala musikskatten. Här ett exempel på musik som spelas i folkmusikgrupper..
Utöver dessa ensembler har vi också ett antal Flexensembler dvs tillfälliga grupper som gästspelar då och då, med namn på kompositörer som Karin Rehnqvist (svensk kompositör i klassiskt och konstnärlig folkmusik hemmahörande i Stockholm, men född 1957 i Småland), Johan Sibelius (finsk tonsättare mellan 1865-1957), Sofia Gubaidulina (en rysk modern tonsättare född 1931), Bela Bartok (ungersk tonsättare som levde mellan 1881-1945), Franz Berwald (svensk tonsättare av tysk börd som levde mellan 1796-1868), Anders Hillborg (svensk tonsättare i Sollentuna) och Ulf Peder Olrog (folkhemssånger och en Nyköpingsprofil som levde mellan 1919-1972, med eget stipendium som delas ut i februari varje år, med låtar så som Violen från Flen och Samling vid pumpen.)
Musikskolan sprider alltså lite kunskap och påminnelse om samtida och tidigare musikskapare genom att ha sina ensembler döpta efter dem.
Nu är det snart jul och vi firar in julen med en blandad konsert som vi kallar ”Musik i decembertid”. Vi delar ut Bengt Braun Stipendium till elever som kämpat lite extra hårt och därmed utmärkt sig på ett sätt som vi detta år vill belöna.
Varmt välkommen att dela en konsert där vi både tittar fram emot julen och tillbaks på året som gått.
Att gå på musikskolan, kostar i dagsläget 700 kr per termin. Om du ska hyra ett instrument hos oss får du betala 150 kr extra. Är det dyrt? Absolut inte!
Här kommer en redogörelse vad du faktiskt får för dina 700 kr.
Du får minst 15 minuter egen tid med en högutbildad musikpedagog och som dessutom har en hel del kunskaper om notation dvs skriva musik med noter, arrangemang och scenspråk.
När du lärt dig grunderna, har du möjlighet att delta i grupp/orkester/popband där det finns en lärare som lär er allt kring det. Då har du plötsligt fått ytterligare ca 45 min per vecka.
När ni övat ett tag, får ni ha små konserter. Till dessa behöver man repa ihop lite extra. Då är man kanske ytterligare tid på musikskolan.
Så kommer då dagen då man ska ha en stor konsert på Culturum, och då har du också ”reptid” och konsert som du är med på.
Du kanske blir så duktig att fler orkestrar drar i dig för att dom behöver ett ”trumpetsolo” som du är så bra på, eller en slagverkare tillfälligt till den där konserten där borta. Då är du plötsligt på musikskolan ytterligare dagar och lär dig ännu mer saker som du har nytta av.
På musikskolan finns det elever som går här flera gånger i veckan för att dom har lektion, band, repar till konsert och har konsert för en publik på ca 300 besökare.
Och som kronan på verket, du lär känna massor av andra ungdomar som gillar musik och som kan bli dina vänner för livet. Som du kan fortsätta spela tillsammans med när du är 20 år och inte längre får gå här.
Nu är det dags för en höstkonsert av det mer finstämda slaget. Som musikskola har vi koll på allt inom musiken, ibland av kraftfullt slagverk och svängigt blås, ibland av det finstilta subtila, förnimmelse och drömskt tankfulla.
Nu är det kammarkonserten för stråket som tar på sig det lite mer klassiska och komplicerade. En nära konsert där scenen är gemytlig och varm, liksom tonerna som omsluter sin publik. En sann kontrast till vardagens brus som ibland tär mer än när. En konsert för själen, en konsert för det subtila, vackra och ljusa.
Kompisar behöver inte säga så mycket. Man ser i ögonen att dom är vänner. Vänner som inte utsätter varandra för elaka ord eller knuffar. Vänner som hellre ger en kram än en kommentar som sårar. Som hellre förstår än skäller.
Om vi alla vore nallebjörnar, hur vore vi då? Jo alldeles UNDERBARA. Som några citat från vår bästa Nalle Puh, släkting med vår egen nalle. Men även av Nalle Puhs kompis Nasse.
”Om en person du talar med inte lyssnar, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.”
”Jag har inte glömt, jag kommer bara inte ihåg.”
”Medan man funderar på vad man ska göra, kan man slå sig ner och sjunga en visa.”
”Hur stavar man till kärlek? Man stavar det inte, man känner det.”
”Du kan inte alltid stanna i den egen hörna av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland också.”
”En vän är någon som hjälper en upp när man är nere.. och funkar det inte så lägger den sig ner och bara lyssnar.”
På konserten för Världens barn kunde man som vanligt ta del av väldigt många olika typer av musicerande. Vårt mål är ju att våra konserter ska bjuda på variation och överträffa din förväntan.
I år hade Stora Slagverksensemblen en särskilt framskjuten roll i konserten, med numret ”Stål” av Johan Bodin Eriksson.
Det är inte så ofta man har chansen att få uppleva en slagverksensemble av den här kalibern, så passa på och njut! Dirigent och lärare i slagverk: Kristian Muotka
https://youtu.be/ca6KbbZcwUc
Det är av yttersta vikt att man som slagverkare har skydd för öronen. Våra elever spelar alltid med hörselskydd eller proppar i öronen när det är höga ljud. Slagverk kan vara allt från trummor och pukor till triangel och tamburin.
Under höstens konsert för Världens barn fick vi uppleva att två konstformer som hör så nära ihop, äntligen fick smälta samman på musikskolans stora scen i en finstämd scen ur Agnes och Cecilia.
Daniel spelar den finstämda melodin på piano medan Emma dansar vacker balett i en stillsam och lite drömsk känslosam koreografi. Filmen Agnes Cecilia spelades in i bl a Nyköping och har därför en anknytning till vår fina stad.
Detta lilla stycke lämnar i alla fall inte mig oberörd och jag är verkligen stolt att kunna dela det med dig.
Här kommer den, scenen ur Agnes Cecilia, med Emma Maritzen, balett, och Daniel Campusano, piano.