![\"\"](\"http:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF2818.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Nu \u00e4r Toleransprojektet tillbaka i Polen igen – den h\u00e4r g\u00e5ngen med grupp 2. Sj\u00e4lvklart ska ni f\u00e5 ta del av b\u00e5de det vi g\u00f6r och elevernas egna kloka tankar.<\/p>\n
Vi befinner oss i Lublin och inledde dagen med tre timmar i det som var koncentrationsl\u00e4gret Majdanek. H\u00e4r f\u00f6ljer Fannys ord om sina upplevelser:<\/p>\n
Ola s\u00e4ger: Kolla \u00e5t h\u00f6ger! Jag ser de stora gr\u00f6na \u00e4ngarna, de m\u00f6rkbruna oljade barackerna, krematoriet, monumentet, gaskammaren och all rostig gammal taggtr\u00e5d. N\u00e5gonting s\u00e4ger bara ”stopp” inne i mig. Denna plats ska man inte vara p\u00e5. Denna plats \u00e4r helig. Jag tror att jag aldrig haft en s\u00e5 stor respekt f\u00f6r en plats. Den andan som fanns d\u00e4r \u00e4r n\u00e5got jag aldrig kommer att gl\u00f6mma.<\/em><\/p>\n Vi b\u00f6rjade att prata om monumentet som var uppsatt och b\u00f6rjade g\u00e5 runt det. Vi satte oss i diken som hade som uppgift att f\u00f6rvara liken, kropparna fram tills att de skulle kremeras. De var tre diken och vi satt vi i det andra. F\u00f6r mindre \u00e4n hundra \u00e5r sedan hade det allts\u00e5 legat fyrtio\u00e5ttatusen d\u00f6da m\u00e4nniskor d\u00e4r. M\u00e4nniskor som du och jag. Sedan skulle kropparna till krematoriet. D\u00e4r skulle de bli till en svart massa. Det svarta gruset. Det var det enda som blev kvar av dem. Vanliga m\u00e4nniskor.<\/em><\/p>\n Den allra f\u00f6rsta skrivuppgiften f\u00f6r denna resa delades ut i en av barackerna d\u00e4r skor fr\u00e5n l\u00e4grets tid f\u00f6rvaras. Uppgiften l\u00f6d: V\u00e4lj en sko. Rita av den. Ber\u00e4tta n\u00e5got om den m\u00e4nniska du tror har burit denna sko. Under stort allvar satte skrivandet och ritandet ig\u00e5ng.<\/p>\n Skon jag valde var en stor l\u00e4dersko. Jag tror att skon tillh\u00f6rde en l\u00e5ng trettio\u00e5rig man med en fru och tv\u00e5 barn. Men dem hade han inte sett p\u00e5 en evighet. Det t\u00e4nker han ofta p\u00e5. Den d\u00e4r dagen d\u00e5 han stod d\u00e4r i ledet som ledde honom bort fr\u00e5n dem.<\/em> (Fanny)<\/p>\n Eftermiddagen blev en vandring i f\u00f6r\u00f6varnas fotsp\u00e5r, b\u00e5de bokstavligt och symboliskt. I det hus som blev Operation Reinharts (mordet p\u00e5 Polens judar) h\u00f6gkvarter fick eleverna fundera \u00f6ver och skriva kring vad makt kan g\u00f6ra med m\u00e4nniskor. N\u00e5gra uttryckte sig s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n N\u00e4r en m\u00e4nniska f\u00e5r makt tror jag att hon blir nyfiken p\u00e5 vad hon kan g\u00f6ra med den. Jag tror ocks\u00e5 att en m\u00e4nniska kan bli lite sm\u00e5tt galen och vill visa vem som best\u00e4mmer, testar gr\u00e4nser och liknande. Om man f\u00e5r makt b\u00f6r man t\u00e4nka p\u00e5 att behandla alla m\u00e4nniskor likadant, ge respekt och inte t\u00e4nka p\u00e5 sig sj\u00e4lv utan folket. De som b\u00f6r f\u00e5 makt \u00e4r de som \u00e4r r\u00e4ttvisa och respekterar alla.\u00a0<\/em>(Emilie)<\/p>\n Makt f\u00e5r m\u00e4nniskor att bli f\u00f6rf\u00e4rliga. Och hur ska man anv\u00e4nda makten? R\u00e4ttvist, med m\u00e5tta och inte bara f\u00f6rst\u00f6ra f\u00f6r folket f\u00f6r att man tycker det \u00e4r roligt.<\/em> (Oscar)<\/p>\n Makt kan g\u00f6ra en m\u00e4nniska galen och m\u00e4nniskan kan best\u00e4mma saker som inte gynnar alla. Om man f\u00e5r makt ska man t\u00e4nka p\u00e5 att g\u00f6ra det bra f\u00f6r alla. Vissa m\u00e4nniskor kommer kanske inte att tycka om besluten som tas men kan bara r\u00e4tta sig efter det tagna beslutet. De som b\u00f6r f\u00e5 makt \u00e4r de m\u00e4nniskor som visar att de kan ta hand om och leda en grupp.<\/em> (Felicia)<\/p>\n Den ber\u00e4ttelse som vi framf\u00f6rallt \u00e4gnade oss \u00e5t var den om Franz Stangl – mannen som blev kommendant i f\u00f6rintelsel\u00e4gren Sobibor och Treblinka. Mannen som \u00e4lskade sin fru Teresa och sina tv\u00e5 d\u00f6ttrar h\u00f6gre \u00e4n allt och som red i sin vita kostym mellan hemmet och l\u00e4gret d\u00e4r tusentals m\u00e4nniskor m\u00f6rdades varje dag. Hur ska man f\u00f6rst\u00e5 att en m\u00e4nniska kan leva s\u00e5?<\/p>\n Efter v\u00e5r f\u00f6rsta kv\u00e4llssamling med bildspel, skrivande och uppsamling av dagens k\u00e4nslor och tankar samlar vi kraft inf\u00f6r morgondagens m\u00f6te med den lilla byn Izbica och f\u00f6rintelsel\u00e4gret Belzec. God natt fr\u00e5n Lublin!<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nu \u00e4r Toleransprojektet tillbaka i Polen igen – den h\u00e4r g\u00e5ngen med grupp 2. Sj\u00e4lvklart ska ni f\u00e5 ta del av b\u00e5de det vi g\u00f6r och elevernas egna kloka tankar. Vi befinner oss i Lublin och inledde dagen med tre timmar i det som var koncentrationsl\u00e4gret Majdanek. H\u00e4r f\u00f6ljer Fannys ord om sina upplevelser: Ola … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Resa 2: I F\u00f6rintelsens sp\u00e5r. F\u00f6rsta dagen<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":203,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-455","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/455","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/203"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=455"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/455\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3328,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/455\/revisions\/3328"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=455"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=455"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=455"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF2789-150x150.jpg\")
<\/a>\n\t\t\t<\/div><\/figure>\n\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF2976-150x150.jpg\")
<\/a>\n\t\t\t<\/div><\/figure>\n\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF2782-150x150.jpg\")
<\/a>\n\t\t\t<\/div><\/figure>\n\t\t<\/div>\n\n![\"\"](\"http:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF2941.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF3152.jpg\")
<\/p>\n\n\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF3079-150x150.jpg\")
<\/a>\n\t\t\t<\/div><\/figure>\n\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF3112-150x150.jpg\")
<\/a>\n\t\t\t<\/div><\/figure>\n\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF3179-150x150.jpg\")
<\/a>\n\t\t\t<\/div><\/figure>\n\t\t<\/div>\n\n![\"\"](\"http:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2017\/03\/DSCF2951.jpg\")
<\/p>\n