{"id":4061,"date":"2023-01-31T17:44:03","date_gmt":"2023-01-31T16:44:03","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/?p=4061"},"modified":"2023-01-31T17:44:04","modified_gmt":"2023-01-31T16:44:04","slug":"sjunde-traffen-en-kugge-i-hatsystemet-5","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/2023\/01\/31\/sjunde-traffen-en-kugge-i-hatsystemet-5\/","title":{"rendered":"Sjunde tr\u00e4ffen: En kugge i hatsystemet"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Eftersom det tema vi arbetade med f\u00f6rra g\u00e5ngen: VI OCH DOM kr\u00e4vde s\u00e5 mycket av eleverna i form av begrepp, samtal, exempel och reflektion fortsatte vi idag p\u00e5 ett liknande tema, om hat och att bli en liten del av ett st\u00f6rre hatsystem, f\u00f6r att verkligen f\u00e5 alla tankar att ”landa”.<\/p>\n\n\n\n

Dagen inleddes med lite lek innan det blev h\u00f6gl\u00e4sning ur n\u00e5gra av texterna som skrevs efter f\u00f6rra tr\u00e4ffen samt med en bild\u00f6vning d\u00e4r uppgiften var att beskriva ett antal m\u00e4nniskor enbart utifr\u00e5n det man kan utl\u00e4sa av en bild. Bilderna f\u00f6rest\u00e4llde blanda annat romska kvinnor, en transperson, en muslimsk familj, en jude och en same. Vilka ord s\u00e4tter ni till bilderna? Vad har m\u00e4nniskorna p\u00e5 bilderna gemensamt? Vi talade om att kategorisera, s\u00e4tta etiketter p\u00e5 m\u00e4nniskor och om normer. Men ocks\u00e5 om hur vissa ord \u00e4r fyllda med negativ laddning och anv\u00e4nds f\u00f6r att kr\u00e4nka andra – som ”zigenare” ist\u00e4llet f\u00f6r rom.<\/p>\n\n\n\n

Sedan \u00e5terv\u00e4nde vi kort till ber\u00e4ttelsen om Gerti och hennes sl\u00e4ktingar i tr\u00e4ddungen i Auschwitz Birkenau. Hennes kusin Ruben fick svara p\u00e5 ett antal fr\u00e5gor om vem han \u00e4r. Han svarar: farmors pojke, duktig i matte, vill bli snickare, gillar fotboll. N\u00e5got mer? Ja, jude. Jas\u00e5 jude. Just d\u00e4r och d\u00e5 i skogsdungen i Auschwitz var det faktum att han var jude det enda betydelsefulla. Det ans\u00e5g i alla fall de som snart skulle m\u00f6rda honom. Detta ledde oss fram till en repetitionsstund d\u00e4r viktiga begrepp som: identitet, tolerans och intolerans definierades.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Efter lite paus och r\u00f6relse var det sedan dags f\u00f6r dagens ”bes\u00f6k” och ber\u00e4ttelse. Ledarna Ola och Peter ikl\u00e4dde sig rollen som SS-mannen Kurt Gerstein och vi f\u00f6rflyttade oss till den 25 juli 1945. Eleverna fick m\u00f6ta Kurt d\u00e4r han sitter i milit\u00e4rf\u00e4ngelset Cherche-Midi i Paris, anklagad f\u00f6r krigsf\u00f6rbrytelser. Genom intervjufr\u00e5gor rullas hela hans liv upp – uppv\u00e4xten med en patriotisk far, hans djupa kristna tro, en komplicerad v\u00e4g in i nazistpartiet, moraliska grubblerier, sv\u00e4gerskan Berthas d\u00f6d i Hitlers Aktion T4 (d\u00e5 fysiskt och mentalt funktionsnedsatta tyska medborgare m\u00f6rdades) och intr\u00e4det i Waffen-SS med ansvar f\u00f6r hygienfr\u00e5gor. Vi fick f\u00f6lja honom hela v\u00e4gen fram till den polska staden Lublin d\u00e4r han den 17 augusti 1942 f\u00e5r order om att bege sig till f\u00f6rintelsel\u00e4gret Belzec med en last Zyklon-B. N\u00e4sta g\u00e5ng vi m\u00f6ter Kurt \u00e4r det mars och vi st\u00e5r sj\u00e4lva vid den tidigare j\u00e4rnv\u00e4gsrampen i Belzec. D\u00e4r kommer ber\u00e4ttelsen att forts\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Kurt Gerstein var ingen ond m\u00e4nniska. Men han var en kugge i ett helt hatsystem – den nazistiska ideologin. F\u00f6r att verkligen sl\u00e5 fast hur alla m\u00e4nniskor kan bli del av ett helt system av intolerans, hat och diskriminering fick eleverna varsin lapp p\u00e5 vilken det stod en kategori av m\u00e4nniskor, just den h\u00e4r g\u00e5ngen: romer, judar, samer, kass\u00f6rskor och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare. Den skapande uppgiften f\u00f6r dagen blev sedan att g\u00f6ra en s\u00e5 kallad ”hatbild” i form av en affisch. Varje grupp fick fundera \u00f6ver hur de skulle framst\u00e4lla sin kategori m\u00e4nniskor s\u00e5 att den som tittade p\u00e5 affischen skulle f\u00f6rst\u00e5 att det var hatpropaganda riktad mot en specifik grupp m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5nga tyckte att det h\u00e4r var en sv\u00e5r och jobbig \u00f6vning. ”Jag vill inte ta fram hat inom mig” sa flera elever. Det blev ett bra tillf\u00e4lle att samtala kring hur \u00f6vningar av det h\u00e4r slaget kan ge inblick i vilka mekanismer som ligger bakom f\u00f6rdomar, hatbrott och intolerans. Hat uppst\u00e5r inte ur ingenting utan har ofta en l\u00e5ng tradition. Antisemitism, antiziganism, homofobi och islamofobi \u00e4r exempel p\u00e5 hattraditioner. Det finns d\u00e4remot ingen tradition av hat mot kass\u00f6rskor och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare. D\u00e4rf\u00f6r hade grupperna som fick dessa tv\u00e5 kategorier sv\u00e5rt att hitta symboler, ord och bilder som direkt kunde f\u00e5 \u00e5sk\u00e5daren att f\u00f6rst\u00e5 budskapet p\u00e5 affischen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Eftersom n\u00e4sta tema kommer att vara: ATT VARA BARN s\u00e5 blev dagens glasburksuppgift f\u00f6ljande: Du \u00e4r ett barn. Skriv ner ett r\u00e5d du som barn vill ge dig sj\u00e4lv som vuxen. En lapp med detta r\u00e5d lades i burken.<\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det bara tv\u00e5 tr\u00e4ffar kvar innan vi reser till Polen och vi har fortfarande m\u00e5nga f\u00f6rberedelser att g\u00f6ra. Mycket sp\u00e4nnande och viktigt v\u00e4ntar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Eftersom det tema vi arbetade med f\u00f6rra g\u00e5ngen: VI OCH DOM kr\u00e4vde s\u00e5 mycket av eleverna i form av begrepp, samtal, exempel och reflektion fortsatte vi idag p\u00e5 ett liknande tema, om hat och att bli en liten del av ett st\u00f6rre hatsystem, f\u00f6r att verkligen f\u00e5 alla tankar att ”landa”. Dagen inleddes med lite … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sjunde tr\u00e4ffen: En kugge i hatsystemet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":203,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4061","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4061","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/203"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4061"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4061\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4084,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4061\/revisions\/4084"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4061"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4061"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4061"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}