{"id":3559,"date":"2022-01-28T10:20:51","date_gmt":"2022-01-28T09:20:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/?p=3559"},"modified":"2022-01-28T10:26:47","modified_gmt":"2022-01-28T09:26:47","slug":"forintelsens-minnesdag-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/2022\/01\/28\/forintelsens-minnesdag-3\/","title":{"rendered":"F\u00f6rintelsens minnesdag"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den 27 januari arrangerade Toleransprojektet ceremonin kring F\u00f6rintelsens minnesdag. Tillsammans med nuvarande och tidigare elever, samt andra som ville delta, inledde vi med ett ljust\u00e5g som gick fr\u00e5n Teaterparken till Stora torget d\u00e4r vi samlades p\u00e5 och runt Stadshustrappan f\u00f6r tal, textl\u00e4sning och nedl\u00e4ggning av stenar, enligt judisk tradition. P\u00e5 trappan stod elever med foton p\u00e5 barn som m\u00f6rdades under F\u00f6rintelsen, och tv\u00e5 elever h\u00f6ll foton p\u00e5 tv\u00e5 av dem som \u00f6verlevde, Benny Gr\u00fcnfeld och Emerich Roth. Ljuslyktor och facklor lyste upp den m\u00f6rka januarikv\u00e4llen. H\u00e4r f\u00f6ljer det som sades under minnesceremonin:<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4ra medm\u00e4nniskor!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Malin: Det \u00e4r F\u00f6rintelsens minnesdag och vi har samlats f\u00f6r att hedra och minnas offren. Framf\u00f6r er och runt om h\u00e4r p\u00e5 torget finns nuvarande och gamla elever i Toleransprojektet. Jag heter Malin och \u00e4r en av l\u00e4rarna. I Toleransprojektet anv\u00e4nder vi ber\u00e4ttelser och kunskaper fr\u00e5n F\u00f6rintelsen f\u00f6r att l\u00e4ra oss om historien och om oss sj\u00e4lva \u2013 f\u00f6rst\u00e5 att det var m\u00e4nniskor som gjorde detta mot andra m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Under denna ceremoni kommer ni att f\u00e5 h\u00f6ra texter skrivna av Toleransprojektets elever under v\u00e5ra resor till F\u00f6rintelsens minnesplatser i Polen. L\u00e4raren Ola kommer att s\u00e4tta den h\u00e4r speciella dagen i ett sammanhang och vi kommer att l\u00e5ta tv\u00e5 av dem som \u00f6verlevde F\u00f6rintelsen, Benny Gr\u00fcnfeld och Emerich Roth, f\u00e5 finnas extra n\u00e4rvarande bland oss. Vi kommer att avsluta ceremonin genom att de som vill l\u00e4gger ner en sten framf\u00f6r ljusen p\u00e5 trappan. Det \u00e4r den judiska traditionen f\u00f6r att hedra de d\u00f6da.<\/p>\n\n\n\n

Ola: Den 27 januari 1945 var det \u00e5tskilliga minusgrader n\u00e4r de sovjetiska soldaterna n\u00e5dde koncentrations- och d\u00f6dsl\u00e4gret Auschwitz-Birkenau. Det var vid middagstid och l\u00e4gret var s\u00e5 gott som tomt. L\u00e4gerledningen hade utrymt l\u00e4gret och tvingat omkring 60 000 f\u00e5ngar att till fots i sn\u00f6yran marschera mot arbetsl\u00e4ger i Tyskland. De sovjetiska soldaterna kunde inte veta att vi skulle st\u00e5 h\u00e4r idag. De kunde inte veta att platsen de kommit till skulle bli en samlande symbol f\u00f6r F\u00f6rintelsen. \u00c5r 1997, f\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan inr\u00e4ttades i Sverige den 27 januari till nationell minnesdag. FN gjorde 2005 detta datum till internationell minnesdag f\u00f6r F\u00f6rintelsens offer.<\/p>\n\n\n\n

Detta kunde ingen veta den d\u00e4r kalla dagen f\u00f6r 77 \u00e5r sedan. F\u00f6r det var inte meningen att vi skulle st\u00e5 h\u00e4r idag. Samtliga m\u00e4nniskor som var f\u00f6dda judar skulle m\u00f6rdas och deras kroppar f\u00f6rintas. Ocks\u00e5 minnet av dem skulle utpl\u00e5nas. Deras kultur, ber\u00e4ttelsen om deras existens skulle ocks\u00e5 den utpl\u00e5nas. Ett rykte, en s\u00e4gen var allt som skulle bli kvar. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi s\u00e5 h\u00e4r 77 \u00e5r efter att skotten ekade i det polska vinterlandskapet st\u00e5r h\u00e4r. Det enda vi kan g\u00f6ra f\u00f6r offren \u00e4r att inte<\/em> uppfylla nazisternas \u00f6nskan om att gl\u00f6mma brottet. D\u00e4rf\u00f6r ska vi lyssna till ber\u00e4ttelserna fr\u00e5n de som \u00f6verlevde. De ber\u00e4ttelserna vittnar ocks\u00e5 om de som inte gjorde det. Man kan ocks\u00e5 bes\u00f6ka F\u00f6rintelsens minnesplatser vilket m\u00e5nga Nyk\u00f6pingsungdomar gjort genom \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Malin: Nu kommer ni att f\u00e5 h\u00f6ra Arvid, Amanda och Kellie l\u00e4sa om n\u00e5gra av de tankar, l\u00e4rdomar och upplevelser resorna till F\u00f6rintelsens minnesplatser gett.<\/p>\n\n\n\n

Arvid: F\u00f6rintelsens minnesplatser ber\u00e4ttar om hur system bildas f\u00f6r att effektivt d\u00f6da m\u00e4nniskor. Hur en situation kan f\u00f6rvandla en pappa till en barnam\u00f6rdare. Hur m\u00e4nniskor i sin str\u00e4van efter att g\u00f6ra karri\u00e4r utan att t\u00e4nka f\u00f6rvandlas till kommendanter \u00f6ver ett d\u00f6dsl\u00e4ger. N\u00e4r man l\u00e4ser om F\u00f6rintelsen l\u00e4ser man s\u00e5 mycket om siffror men s\u00e4llan om att bakom dessa siffror s\u00e5 fanns det levande individer som fanns i v\u00e4rlden och levde normala liv och hade sina egna problem och roligheter.<\/p>\n\n\n\n

Amanda: Det finns inget liv kvar p\u00e5 de platser d\u00e4r F\u00f6rintelsen \u00e4gde rum. Det liv som fanns f\u00f6rintades, de liv som skulle ha levts levdes inte. Platserna \u00e4r tomma f\u00f6r att det just \u00e4r tomhet som F\u00f6rintelsen l\u00e4mnade kvar efter sig. En tomhet efter Gerti, Ruben, Fru Zucker, Jacob, Miriam och miljontals flera. En saknad efter de liv som inte fick levas. <\/p>\n\n\n\n

Kellie: Snart kommer det inte att finnas n\u00e5gon som \u00f6verlevt F\u00f6rintelsen kvar. Vem ska d\u00e5 f\u00f6ra deras ord vidare. Jo, VI ska det! Det \u00e4r s\u00e5 otroligt viktigt. F\u00f6r om vi gl\u00f6mmer bort och \u00e4r tysta s\u00e5 finns det en risk att det h\u00e4nder igen. D\u00e5 f\u00e5r nazisterna som de ville – att offren och historien gl\u00f6ms bort och f\u00f6rsvinner. Men vi f\u00e5r aldrig gl\u00f6mma. Det f\u00e5r inte tystas ner. Jag kommer ALDRIG att sluta ber\u00e4tta om det jag l\u00e4rt mig och det som skett.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n


Ola: Ofta blir minnesdagar h\u00f6gtidliga men tomma. Vad inneb\u00e4r det att minnas offren? Kan man minnas 6 miljoner m\u00e4nniskor? En av dem vi kan relatera till med s\u00e4rskild Nyk\u00f6pingskoppling \u00e4r Benny Gr\u00fcnfeld. Han har varit h\u00e4r och f\u00f6rel\u00e4st p\u00e5 Nyk\u00f6pings gymnasium och hans ber\u00e4ttelse har alltid varit en del av Toleransprojektet.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av april 1945 befann sig Benny i Bergen Belsen i Norra Tyskland. Vakterna har l\u00e4mnat l\u00e4gret. En g\u00e5ng fr\u00e5gade jag: Benny, vad gjorde du n\u00e4r de brittiska stridsvagnarna kom k\u00f6rande mot ing\u00e5ngen och du visste att kriget var slut? Jag satt i en bj\u00f6rk. Satt du i en bj\u00f6rk? Vad gjorde du d\u00e4r? Ola, jag \u00e5t l\u00f6v. Jag var 16 \u00e5r och v\u00e4gde 29 kilo. 14 000 dog efter att britterna kommit till Bergen-Belsen. Deras kroppar kunde inte ta upp n\u00e4ring l\u00e4ngre. Det var inte meningen att Benny skulle \u00f6verleva. Det var inte meningen att han skulle ber\u00e4tta sin historia h\u00e4r i Nyk\u00f6ping. Det gjorde han m\u00e5nga g\u00e5nger men kommer aldrig mer att g\u00f6ra det. Benny avled i april f\u00f6rra \u00e5ret. Han blev 93 \u00e5r. Vi minns dig Benny.<\/p>\n\n\n\n

Under F\u00f6rintelsen m\u00f6rdades en och halv miljon judiska barn. N\u00e5gra av dem kan vi ocks\u00e5 minnas idag.<\/p>\n\n\n\n

Malin: I Auschwitz Birkenau finns en v\u00e4gg fylld av fotografier som m\u00e4nniskorna som kom dit hade med sig i sina resv\u00e4skor. M\u00e5nga foton f\u00f6rest\u00e4ller barn. Ni ser runt omkring h\u00e4r v\u00e5ra elever h\u00e5lla i n\u00e5gra av dessa foton \u2013 p\u00e5 barnen som m\u00f6rdades, f\u00f6r att de var f\u00f6dda judar. Barn som aldrig fick chansen att leva sina liv. P\u00e5 v\u00e5ra resor f\u00e5r eleverna framf\u00f6r denna fotov\u00e4gg i Auschwitz Birkenau skriva ett brev till n\u00e5got av dessa barn. Det barn vars foto de haft inklistrat i sin skrivbok hela resan. Wilda, <\/strong>Talal och <\/strong>Hoda <\/strong>kommer nu att l\u00e4sa varsitt brev.<\/p>\n\n\n\n

Wilda: Jag vet varken vad jag ska k\u00e4nna eller t\u00e4nka. Jag vet inte vad du heter, hur du var, n\u00e4r du dog eller hur du dog. Jag vet ingenting om dig. Jag \u00f6nskar att jag gjorde det. Du har nu blivit en del av mitt liv. Det hade du aldrig t\u00e4nkt p\u00e5 under ditt liv f\u00f6r n\u00e4r du fanns s\u00e5 fanns inte jag. Nu g\u00f6r jag det, men det g\u00f6r inte du. \u00c4nd\u00e5 sitter du h\u00e4r i min skrivbok. Jag kan titta in i dina \u00f6gon som inte m\u00f6ter min blick och t\u00e4nka: just vem var du?<\/p>\n\n\n\n

Talal: Jag \u00f6nskar att du kunde ha f\u00e5tt forts\u00e4tta att vara ett barn. Ett barn med friheten att uppt\u00e4cka saker och utforska livet. Jag \u00f6nskar att du f\u00e5tt v\u00e4xa upp och sj\u00e4lv f\u00e5 hitta vad meningen med livet var f\u00f6r dig. Att sj\u00e4lv f\u00e5 uppleva alla k\u00e4nslor vi m\u00e4nniskor har och att till sist kanske sj\u00e4lv f\u00e5 ta hand om ett eget barn. Jag \u00f6nskar att du f\u00e5tt leva mer. Jag \u00f6nskar att du f\u00e5tt forts\u00e4tta vara ett barn.<\/p>\n\n\n\n

Hoda: Hej lilla v\u00e4n! Idag \u00e4r det v\u00e4ldigt soligt ute. Var det s\u00e5 n\u00e4r du kom hit ocks\u00e5? Jag kan n\u00e4stan se dig d\u00e4r borta i dungen. En tr\u00f6tt liten tjej som har tr\u00e4ngts i ett t\u00e5g i flera timmar och just nu bara vill hem. Det d\u00e4r \u00e4ventyrliga orkade du nog inte med just d\u00e5. Det \u00e4r synd att du aldrig skulle f\u00e5 tillg\u00e5ng till det igen. F\u00f6r n\u00e4r jag skriver det h\u00e4r finns du inte mer. Hela du \u00e4r borttagen fr\u00e5n jorden. I alla fall allt som var DU. F\u00f6r askan finns ju kvar n\u00e5gonstans, men det d\u00e4r glada och \u00e4ventyrliga \u00e4r borta! Du och din familj och dina v\u00e4nner. Hela du. Allt \u00e4r f\u00f6rlorat. Det \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig. Att n\u00e5gon t\u00e4nkte att v\u00e4rlden skulle bli b\u00e4ttre om de tog ditt liv.<\/p>\n\n\n\n

Ola: Under alla \u00e5r har Toleransprojektets elever f\u00e5tt del av Emerich Roths, som ni ser p\u00e5 bilden, ber\u00e4ttelse om F\u00f6rintelsen som han \u00f6verlevde som ton\u00e5ring. Eleverna har f\u00e5tt se en film som han gjort om sina erfarenheter. Efter\u00e5t har alla skrivit brev som skickats till honom. Han brukade l\u00e4sa alla och sedan skriva ett svar. S\u00e5 h\u00e4r skrev Emerich vid ett tillf\u00e4lle:<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4ra Ungdomar!<\/em>

<\/em><\/strong>Jag har nu l\u00e4st era fina brev till mig. Det gl\u00e4der mig att ni tog emot budskapet i filmen p\u00e5 ett s\u00e5 fint s\u00e4tt. Ni inger hopp om framtiden och har verkligen \u00f6vertygat mig om att ni kommer att f\u00f6ra budskapet vidare. Jag s\u00e4ger alltid i mina f\u00f6rel\u00e4sningar att i Sverige har vi en hel arm\u00e9 av fina ungdomar som brinner f\u00f6r att g\u00f6ra insatser i skolan och i samh\u00e4llet. Era brev \u00e4r verkligen det b\u00e4sta beviset p\u00e5 detta. Vi som \u00f6verlevt F\u00f6rintelsen, och \u00e4nnu kan ber\u00e4tta om det vi varit med om, \u00e4r bara n\u00e5gra f\u00e5 kvar i livet. Vi \u00e4r i stort sett j\u00e4mngamla och n\u00e4r vi slutar ber\u00e4tta, s\u00e5 g\u00f6r vi det n\u00e4stan samtidigt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 viktigt med ungdomar som ni, som f\u00f6rst\u00e5r vikten av att f\u00f6ra budskapet vidare s\u00e5 att kommande generationer kan l\u00e4ra n\u00e5got AV F\u00f6rintelsen och inte bara OM F\u00f6rintelsen. Jag \u00f6nskar er av hela mitt hj\u00e4rta mycket framg\u00e5ng i livet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Varma h\u00e4lsningar<\/em>
Emerich<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Malin l\u00e5g p\u00e5 kn\u00e4 i vardagsrummet i l\u00f6rdags och m\u00e5lade banderollen vi ser bredvid oss n\u00e5ddes vi av beskedet att Emerich hade avlidit. Han blev 97 \u00e5r. Inga fler brev fr\u00e5n Nyk\u00f6ping kan l\u00e4ngre n\u00e5 Emerich. Inga fler brev fr\u00e5n Emerich kommer att n\u00e5 oss. Vi minns dig Emerich.<\/p>\n\n\n\n

Vi minns Benny och Emerich f\u00f6r att de anstr\u00e4ngde sig att beskriva och f\u00f6rklara vad var F\u00f6rintelsen var. S\u00e5 att vi kan f\u00f6rst\u00e5 arten och skalan av brottet. S\u00e5 att vi kanske kan l\u00e4ra oss n\u00e5got. Tack. <\/p>\n\n\n\n

Nu avslutar vi denna ceremoni med att alla som vill l\u00e4gger ner en sten framf\u00f6r ljusen. Det \u00e4r den judiska traditionen att hedra de d\u00f6da. Musiken ni h\u00f6r \u00e4r en ryskjudisk vaggvisa. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 27 januari arrangerade Toleransprojektet ceremonin kring F\u00f6rintelsens minnesdag. Tillsammans med nuvarande och tidigare elever, samt andra som ville delta, inledde vi med ett ljust\u00e5g som gick fr\u00e5n Teaterparken till Stora torget d\u00e4r vi samlades p\u00e5 och runt Stadshustrappan f\u00f6r tal, textl\u00e4sning och nedl\u00e4ggning av stenar, enligt judisk tradition. P\u00e5 trappan stod elever med foton … Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00f6rintelsens minnesdag<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":203,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3559","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3559","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/203"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3559"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3559\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3570,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3559\/revisions\/3570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.nykoping.se\/toleransprojektet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}