Ugglor på utflykt

Idag var åter på besök vid myrstubben. Det här gången tänkte vi bjuda myrorna på kalas genom att ge dom strössel och pärlsocker. Att myror är starka är något vi lärt oss tidigare, och idag fick vi verkligen se prov på detta. Vi såg myror som bar på pinnar, skadade myrkompisar… och vi såg hur det sprang iväg med det färgglada strösslet i musen.

Kalas i myrstacken!

Våra omtänksamma barn rädda även en eldlus som hade fastnat i ett spindelnät.
På vägen tillbaka när vi åter passerade myrstubben hade det dykt upp massa roliga leksaker för myrorna. Vem som tillverkat och lagt dom där är fortfarande ett mysterium.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur. Lpfö-18

På spaning efter småkryp

De senaste veckorna har barnen visat ett stort intresse för småkryp; myror, spindlar, skalbaggar, larver, maskar, sniglar. Ja allt som kryper och rör sig är spännande och inbland lite läskigt. Utifrån detta intresset har vi planerat dagarna och erbjudit olika aktiviteter där syftet varit att göra och lära oss spännande saker tillsammans, samarbeta, skapa, leka och kommunicera.

Här följer ett bildkollage på några av de senaste dagarnas aktiviteter på Linden.

Ugglorna på utflykt. Vid vid mystubbe hade myrorna vaknat och det var full aktivitet.


Vi planerar att fortsätta jobba med småkryp i olika former. Det kommer bli en spännande resa tillsammans med barnen.

PÅSKFEST

Igår hade vi påskfest på Oppeby Gårds Förskola! Alla barnen samlades på Lilla Husets gård, sen kom Super Tuppen som hade tappat alla sina ägg! Barnen hjälpte Super Tuppen att hitta dem igen.

Efter det fick barnen massor av spännande frukt! Banan, ananas, melon, vindruvor…

När vi ätit frukten fick barnen leka fritt. Såpbubblorna och kritorna var väldigt roliga!

Glad påsk önskar pedagogerna på Oppeby Gård förskola!

– Det är nästan som matte! Jag älskar matte!

Ett barn ville använda Blue-bot. Syftet är att barnen ska bli medvetna om att de påverkar hur Blue-bot ska röra sig mot ett givet mål.

Hur många gånger behöver vi trycka? Ett barn räknar alla prickarna på duplobitarna och kommer fram till att det är tjugonitton prickar. Men om vi skulle trycka så många gånger kommer den sååå långt!

– Det är nästan som matte!’

– Ja det är matematik, uträkning , multiplikation och programmering.

– Jag älskar matte!   När några andra barn ansluter så säger barnet: – Man ska inte bara trycka på pilarna, man ska tänka också!

Blue-bot åker under ett mål gjort av duploklossar.
I vår läroplan står det att :Barnen ska få möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga och följa sina resonemang. – Ibland lyssnar den inte och åker åt fel håll.Här måste man inte bara trycka på knappar en gång, sväng, rakt KLAR i MÅL. De diskuterade och provade igen och var glada när de lyckades få in Blue.bot i mål.

– Flingor ser ut så här!

På Ipaden fanns musik av Vivaldi, de fyra årstiderna, vintern.

– Jag målar ett gammalt träd, det som är böjt.

När bara några barn målar i taget, har vi möjlighet att prata om färgerna som syns i snön, är den helt vit eller? Vi såg också skuggan av björken i snön, men sen var den borta, var tog den vägen? Barnen fick skissa med kolkrita och sen blanda olika nyanser med blå och vit färg.

 

 

– Kan man använda pinnarna? – några barn arbetar med lera.

På förmiddagen kunde barnen i Blomman få prova på att arbeta med blålera utan kavlar och formar, vilket vi oftast använder annars. Genom att få jobba med händerna och pinnar så blev det ett helt annat sorts skapande.

– Jag ska göra min pappa ledsen.

Det fanns kuber, rullar och plattor av lera och knivar och pinnar när barnen kom till bordet.

– Jag river!!! Jag som pedagog tyckte det var roligt att se att det här barnet tog sig an leran med samma förtjusning som hen gjorde med playdoo för nästan tre år sedan på Björken!

– Jag gör mamma.

Barnen kom på många sätt att använda pinnarna med leran, de gjorde ansikten, mönster, kycklingspett och som på största bilden – beyblade!

Vi gjorde en bro som lerbilar körde över.

…..Då kommer någon i mörkret där…,

För en del barn var det här på fullaste allvar. För en del blev man springig i benen. För en del blev det jättejobbigt. En del tyckte nog – Vad håller ni på med? Jag ser mina föräldrar, men ska stå hos er? Det blev ett bra luciafirande i år, tack för att ni kom, och tack för att ni tar hand om barnen när de fick nog av luciafirandet!

Det finns till och med fiskar inne på Bovieran!

Varje år får vi förfrågan om vi vill ”lussa” för de som bor på Bovieran. Då brukar de äldsta barnen, med undantag för några som några som blir inlånade, få gå luciatåg. Det är så spännande att få komma innanför glasrutorna med spännande växt.

De barnen på Linden som inte var på Bovieran lussade för boende och personal på Väverskans äldreboende. Det var långt att gå, det var över på 5 minuter och sen var vi trötta:)

En luciadikt:

Jag hälsar er alla som förr många gånger, med ljus i min krona och stämningsfylld sång.               Jag kommer när mörkast det är här i Norden, när allt syntes dött och förfruset på jorden. (trad)

Det är nog så vi kan tänka, vi träffas, när det är som mörkast på dagen, för att bli glada när barnen lyser upp med sina sånger . De gjorde er glada , boende på Bovieran och på Väverskans äldreboende.Och de gjorde oss pedagoger så stolta över era barn 👏👏👏