Sagoskapande

På äventyret har några av barnen samarbetat med att skapa en gemensam saga. Vi har tittat på programmet Sagomattan för att få förståelse för hur man kan bygga upp en saga. Genom sagomattan har vi lärt oss att man behöver ha en huvudperson, ett problem, en hjälpare, en lösning på problemet och ett slut. I det gemensamma sagoprojektet har barnens intresse påverkat sagans utformning och vi har en levande diskussion om handlingen och karaktärerna. Exempelvis: Finns det riktiga troll och var bor dem? Är troll en människa eller ett djur? Hur låter en robot? Hur ser katten Blixten ut? Barnen har använt sig av sina erfarenheter, intressen och referenser de har sedan tidigare för att utveckla sagan.

Det finns fortfarande ett stort intresse för skriftspråk och bokstäver som barnen på ett naturligt sätt får möta i sagoprojektet. Vi arbetar vidare med återberättandet av sagan med ipad/puppet pals för att barnen ska få bli producenter över de digitala verktygen. De har även fått arbeta med att dokumentera sina egna och varandras processer. I ateljén har barnen fått utforska olika tekniker i skapandet för att få fördjupa sig i sagans värld.

Vi målar huvudpersonen: katten blixten i ateljén.
Kulissen/skogen – platsen där sagan utspelar.

Förutsättningar för barns tidiga skrivande



Syfte: Under hösten har vi kontinuerligt arbetat med boken ”Alla får åka med”. Vi har presenterat och arbetat med boken på flera olika sätt och vi upplever att barnen  har en god förståelse för bokens storyline. För att utmana barnen vidare vill vi under våren erbjuda undervisningstillfällen där vi reflekterar utifrån boken. För att underlätta dessa tillfällen samt uppmuntra barnens tidiga skrivande vill vi erbjuda barnen sånger och ramsor som utvecklar barnens finmotoriska förmåga. Detta styrker även läroplanen: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning … (Kapitel 1: Förskolans uppdrag).”

Metod: Pedagogen samlar barnen för att introducera en ny fingerlek, detta för att öva upp barnens finmotoriska förmåga samt för att underlättar för barnen när de börjar skriva. Pedagogen använder sig av ett tvärdisciplinärt perspektiv där språk och kommunikation möter rörelse och motorik.
  
Den första fingerleken som introduceras upplever pedagogen svår för barnen då bara ett fåtal barn deltar. Den andra fingerleken verkar lättare och flera barn deltar utifrån sina förutsättningar. Fasth skriver ”För att bidra till barnens utveckling av såväl motorik som koordinationsförmåga och kroppsuppfattning är det viktigt att förskolan erbjuder aktiviteter i olika sammanhang till exempel rörelsesånger, fingerlekar, gymnastikövningar och utomhuslekar. Alla barn har nytta av detta.”