Programmering

Några barn har fått prova programmering. Med hjälp Ipaden har de styrt vart vår robot Blue-Bot ska gå. Barnen visar på stor nyfikenhet och tycker att det är spännande och intressant. De är mycket koncentrerade och engagerade när de programmerar roboten. Flera barn samlas runt mattan och de hjälper varandra att komma rätt.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen,
(ur Lpfö18)


Glad Påsk

Idag har vi haft påskfest. De som ville fick klä ut sig, så det var några påskkärringar, en tomtemor och en pumpa. Barnen blev bjudna på extra god frukt. Det var vattenmelon, honungsmelon och plommon. Mums! En liten försmak på sommaren tyckte vi.

Sedan lyssnade/tittade vi på lite påsksånger och sedan avslutade vi med Bamsegympa.

God melon
Påsksång på Youtube.

Bygg med magneter

För ett tag sedan fick vi påfyllning av våra magneter. Barnen har blivit mer kreativa med sina byggen när det finns en större mängd magneter att bygga med. De har börjat samarbeta på ett annat sätt genom att göra varandra mer delaktiga. De hjälps åt, delar med sig och kommer med lösningar.

Man kan bygga in varandra i sitt bygge.
Barnen blir mycket engagerade i sina byggen. De hittar nya sätt att bygga och sätta ihop magneterna. De är kreativa och visar på stort tålamod och koncentration. Barnen diskuterar lösningar med varandra.


Ur Läroplan för förskolan; Lpfö 18
Mål
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

Vad händer med isklumparna?

Ett barn hade med sig två isklumpar till förskolan. Hen ville lägga dem på sin hylla för att ta med sig dem hem när dagen var slut. En pedagog kom på att detta kunde användas till en undervisningssituation och lade isen på en tallrik. Hon samlade barnen och visade isen och frågade vad som skulle hända med isen när den ligger inomhus.

– Den smälter.
– Vad blir det då?
– Det blir vatten.
– Hur kommer det kännas?
– Kallt.

Barnen tittar och känner på isklumparna. Det är kallt och blött.
När vi kom in efter vår utevistelse hade isen smält och blivit vatten. Precis som vi trodde! Vi kunde också se att det var sand på tallriken och det kom från isklumpen som var lite smutsig. Vattnet kändes kallt och barnen gissade att det skulle kännas varmt om en stund.

Experiment i snö och is

Nu är det en spännande tid med mycket snö och kyla. Vi har bland annat provat hur vatten fungerar när det är så kallt. Det finns mycket spännande att göra ute nu!

Här har vi hällt vatten i sandformar. Vi smorde dem med olja först så att de skulle vara lätt att få ur isen.
När vi tittade på formarna dagen efter hade vattnet frusit till is.
Vi knackade dem försiktigt mot bordet och det kom ut fina isfigurer.
Vi blåste såpbubblor. De frös och det bildades kristaller på bubblorna. Superspännande!
När bubblorna gick sönder blev det som en hinna kvar. Det såg ut som plast.
Vi gjorde snöänglar. När vi reste på oss kunde vi se vårt mönster i snön.

Äntligen snö!

Barnen är så glada för att det kommit snö. Nu finns det lite nytt att utforska i vår utemiljö. På stora gården finns det en perfekt backe för att åka madrass i. Barnen samarbetar för att få upp madrasserna och åker gärna flera på samma madrass. Är man många får man upp lite högre fart och kommer längre 🙂

Tjugondag Knut dansade vi ut julen. Vi tog ut granen på gården och dansade och sjöng tillsammans. Vi sjöng bland annat ”Små grodorna”, ”Räven raskar över isen” och sen avslutade vi med ”Raketen”.

Fullt ös i backen!
Dans och sång runt granen.

Vad händer med kottarna?

När barnen var på utflykt till skogen plockade de med sig kottar till förskolan. Det var en regnig dag, så kottarna var blöta och då var de långa och smala. Vi lade dem på en bricka och sedan fick de ligga i torkskåpet. Barnen hade lite gissningar på vad som skulle hända med dem.

– Det blir kottar.
– De kanske blir varma.
– De blir blöta.

Här ser man kottarna när de är blöta.


Dagen efter tog vi fram brickan med kottar ur torkskåpet. Vi ställde dem i samlingsringen så att alla kunde se. Vad var det som hade hänt? Jo, alla kottar hade torkat och slagit ut. De var istället för långa och smala, lite korta och tjocka. Tänk vad spännande!

Så här blev kottarna efter några timmar i torkskåpet.

Vi lär oss teknik

I läslyftets modul ”Tekniken i barnlitteraturen” har vi valt att arbeta med boken ”Bamse och Tutelutt”. När några barn och en pedagog läste boken uppmärksammade barnen att Lille Skutt drack ur ett sugrör. För att tydliggöra tekniken dricka och blåsa bubblor för barnen, tog pedagogen fram vattenglas och sugrör. Barnen både drack och blåste bubblor. Pedagogen berättade vilken teknik barnen använde. Teknik är ett relativt nytt begrepp för barnen, men ju mer vi använder oss av det, kommer det bli ett vant begrepp för dem.

Ett barn provar tekniken att blåsa bubblor.

Barnlitteraturen kan hjälpa barnen att identifiera, benämna och kategorisera den teknik som är en del av deras vardagliga liv. Exempel på vardagliga tekniska lösningar är spade, hink, kratta, gaffel, kniv, glas, toalett, vattenkran, lampa och dörrhandtag, det vill säga föremål som är vanligt förekommande i såväl barnens vardag som i litteratur för yngre barn. Det gör att barnlitteraturen kan bidra till att barnen utvecklar nyfikenhet och intresse för teknik samtidigt som den kan hjälpa dem urskilja tekniken i sin vardag och uppmuntra till samtal om teknik.
Ett sätt att hjälpa barnen att identifiera tekniken i böckerna är att ställa frågor som
innehåller verb som behålla, bära,[för]flytta, hälla, lyfta, åka, äta, dricka, värma, kyla, laga, klättra, öppna, stänga, släcka, tända, låsa och så vidare, det vill säga vardagliga aktiviteter som vi löser med olika slags teknik. På så vis kan vi hjälpa barnen att identifiera tekniken och utforska dess funktion.
(Cecilia Axell, Skolverket)

Utforskande

Vi utforskar olika saker på Gullvivan. Det är spännande och barnen inspirerar och lär av varandra.

Vi målar höstlöv på ett träd med hjälp av en bunt tops.
Att läsa om spännande dinosaurier är både roligt och lärorikt.
Vi trycker våra händer på ett stort papper. Den ska vi sätta på dörren till vår avdelning för att skapa en vi-känsla.

Mål
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar
och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik
och dans,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra,
samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
Ur Lpfö18


Bamsegympa

Vi har projicerat Bamsegympan på väggen.

I början på vårterminen hade vi ofta en rörelsestund tillsammans med Bamse. Eftersom vi har varit ute sedan i mars har vi inte kunnat använda oss av den aktiviteten. Nu har vi börjat vara inne lite mer och då drog vi ingång vårt gympapass igen! Det var en stor glädje bland barnen och de ville aldrig sluta.