Skotte

Jag pratar på olika sätt med olika människor. Jag har ett språk med min bror. Jag har ett språk med Marcus. Jag har ett språk med övriga kollegor. Jag har ännu ett språk som är anpassat för möten, och ytterligare ett med brukare och anhöriga. Alla mina språk är på svenska men skiljer sig vitt från varandra. Men vilket språk använder jag på jobbet?

Marcus sitter på kontoret och arbetar i datorn. Jag kliver in genom dörren och ropar ”UH!”. Marcus svarar med ett ”ÄH!”. Jag frågar ”Vaddå?”. Marcus svarar ”Förlåt?”. Marcus har något roligt att berätta. Marcus och jag har ett högst internt sätt att kommunicera med varandra. Kommunikationen bygger främst på gemensamma kulturella och sociala referenser och utgörs av ett axplock av intryck vi fått från diverse tv-serier, filmer och podcasts. För oss fungerar det här språket utmärkt. Vi bygger en starkare relation till varandra genom vårt gemensamma språk och mängden av information som utbyts genom den kommunikationen är enorm; Genom Marcus tonfall, ljudnivå och mimik när han svarar med ett ”äh” kan jag avläsa hans dagsform, hans energinivå och om han sitter inne med positiva eller negativa nyheter. Vi har även en unik relation till  chokladkakan Skotte, men vad det är tänker jag inte berätta. Det är min och Marcus hemlis. Men jag kan säga så mycket att om jag ser Marcus äta en Skotte, så vet jag vad det betyder!

Jag och min bror har kommit ännu längre i vår kommunikation. Det är inte så konstigt, då vi jobbat på den i drygt 28 år. För oss räcker det med en blinkning och en nickning för att vi ska kunna läsa av varandra. Den verbala kommunikationen är ofta överflödig.

Att utveckla sådana typer av kommunikation tar oftast lång tid och kräver att man aktivt arbetar med sin relation. De flesta människor har säkerligen liknande kommunikationssätt till en eller flera människor. Ett eget sätt att prata. Ett eget språk. Vi anpassar och utvecklar ständigt våra egna unika språk i samspelet med våra medmänniskor. Att utveckla en unik och egen kommunikation med en annan människa är i grunden något vackert. Det skapar en känsla av samhörighet och gemenskap. Ibland utvecklar en hel arbetsgrupp en särpräglad kommunikation som fungerar väldigt bra internt. Dock riskerar kommunikationen att upplevas som exkluderande för den som kommer ny till en arbetsplats. Man ställs utanför samtalets ramar och hänger inte med i diskussionerna; Att bli inkluderad, accepterad och att kunna delta i samtal på lika villkor är något som är viktigt för alla. Vi måste alltså kunna byta språk i dessa situationer. Vi behöver använda ett offentligt språk, ett språk för alla:

Fackspråket använder vi oss av under möten med andra aktörer inom kommunen, exempelvis när vi träffar boendesamordnare, handläggare, chefer och dylikt. Fackspråk är förenklat ett jobbspråk, som är avsett att fungera bra på arbetsplatsen. Att prata fackspråk innebär att vi använder oss av adekvata termer som är välkända av alla som verkar inom vårt yrkesområde. Jag säger alltså inte ”äh” eller ”uh” till chefen när hen vill veta om jag klarmarkerat min schemarad (att klarmarkera ‘schema-raden’ är typiskt fackspråk, eftersom det är en term som endast används i yrkesrelaterade sammanhang). Det skulle uppfattas som exkluderande att svara ”äh!”, och så kan vi ju inte ha det. Vi måste ha ett inkluderande språk i dessa sammanhang, så att alla kan känna sig delaktiga; I vår yrkesutövning måste språket vara i paritet med mottagarens förståelse av det, och för att språket ska kunna göra just det, så gäller det att vi också har samma definitioner på de ord som vi använder. Ord som ofta definieras olika av olika människor kan till exempel vara värdeord, som samarbetsvillig, moralisk, empatisk och noggrann.

Fackspråket och den så kallade metakommunikationen lever sida vid sida med varandra, och kontrasten dem emellan är minst sagt bjärt; Vi måste alltid vara medvetna om hur vi uttrycker oss, och hur det vi säger uppfattas av andra. Med vem har du ett unikt sätt att prata med? Kollegan, sambon, hunden eller mamma? Eller kanske allihop? Hur anpassar du ditt språk när du träffar någon ny?

/Björn-Ivan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *