Fint skrivuppdrag för NY!

I Toleransprojektet skriver eleverna väldigt mycket och många elever vittnar om hur självförtroendet vad gäller att uttrycka sig i skrift har ökat.

Nyligen fick eleverna frågan från kommunikationsavdelningen om någon skulle vilja skriva den så kallade Inledaren (en kort krönika) till det nya numret av tidningen NY. Den har temat ”Nyköping växer” och det kan ju tolkas både bokstavligt eller mer symboliskt.

Två elever skrev en sådan krönika och här kommer båda texterna. Den första, av Kellie Persson, blev den som publiceras i NY  och den andra, av Kerstin Hillebäck, kan ni också läsa här nedan. Båda texterna visar verkligen hur långt eleverna kommit i sina tankar kring vad ett inkluderande och medmänskligt samhälle är – på riktigt! Först Kellies text.

”Jag ska hem till Nyköping igen”. Den frasen innebär för många en trygghet. En trygghet att ha ett hem att åka till, någonstans att ta vägen. Och Nyköping växer hela tiden.

Man kan tolka det på olika sätt. Det byggs ständigt nya byggnader och hus, stora som små. Det byggs nya skolor, förskolor och arbetsplatser. Man river ner det gamla och bygger upp det nya.

Men det växer även på andra sätt. Det växer hela tiden med nya människor och nya kulturer. Nyköping är en mångkulturell stad, och det kan i sig tyda på att vem som helst är välkommen och har en plats här.

I mitt perfekta Nyköping ska man kunna gå på gatorna och känna att man är i en stad där man är välkommen och accepterad, vem man än är. Att man är i en stad där etnicitet, sexuell läggning, kultur, kön och religion inte spelar någon roll. En stad där folk är accepterande, toleranta, sympatiska och empatiska, öppna och kanske viktigast av allt, medmänskliga. En stad utan förtryck och fördomar.

Det är många som vill flytta till Nyköping och letar efter bostad här. Alla som vill det är unika individer, och de väljer att flytta hit av en anledning, och anledningarna är många. Kanske är det på grund av jobb, eller att familjen utökats och behöver större plats, kanske behöver man en nystart i livet.

Alla har ett skäl, men det viktigaste av allt är att man ska kunna känna sig välkommen här.

Kellie Persson (elev på Vittra)

Kellies text kan också läsas här.

I den text som Kerstin skrivit berättas också vad Toleransprojektets lärdomar gjort för hennes syn på hur ett samhälle borde vara, att kunskaper behöver vara grundstenar i en öppen och tolerant stad.

Den bästa versionen av Nyköping enligt mig är ett samhälle utan uppdelningar. Där alla människor är blandade och lever tillsammans. Jag tycker att det är viktigt att man inte delar upp människor utan att man lever i ett rättvist och öppet samhälle där alla har rätt att vara vilka de vill vara. Det är så jag vill att Nyköping ska vara. Man ska inte sätta lappar på människor och säga ”du är den här eftersom du är såhär”. Man ska låta människor få definiera sig själva.

Det är viktigt att vi respekterar alla och att vi inte hatar andra människor. Man kan inte dra alla över kam. Man ska heller inte lägga in människor i olika fack beroende på hur de är födda. Jag vill att Nyköping ska vara ett samhälle där alla blir accepterade.

Jag tycker att vi i Nyköping ska prata mer om de saker som vi lär oss i Toleransprojektet där jag går, exempelvis om Förintelsen, så att historien aldrig upprepar sig. Att människor idag förnekar att Förintelsen över huvud taget hänt gör mig livrädd. Vi måste jobba tillsammans för att alltid minnas vad som hände och alla de människor som blev berövade på sin existens. Jag vill att Nyköping ska vara en stad full av människor som minns och lär sig av historien.

Jag är därför oerhört tacksam över att jag fått chansen att vara med i Toleransprojektet. Det har gett mig nytt perspektiv och jag tycker att det är viktigt att fler också får det.

Det är de val som vi gör som gör oss till de vi är. Alla föddes precis som du och jag. Som ett blankt papper. Det handlar om de bra eller dåliga sakerna vi väljer att göra. Det är inte hur vi föds som definierar oss, det är de valen vi gör.

Kerstin Hillebäck (elev på Nyköpings högstadium, Alpha)

Tack Kellie och Kerstin för era hoppfulla och kloka texter! Fortsätt att skriva och föra era kunskaper och tankar vidare in i framtiden. Ni är viktiga för Nyköping och oss alla.

I nästa blogginlägg ska ni få veta allt om våra två fantastiska avslutningskvällar 7 och 8 maj! Kommer snart 🙂

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.