…..Då kommer någon i mörkret där…,

För en del barn var det här på fullaste allvar. För en del blev man springig i benen. För en del blev det jättejobbigt. En del tyckte nog – Vad håller ni på med? Jag ser mina föräldrar, men ska stå hos er? Det blev ett bra luciafirande i år, tack för att ni kom, och tack för att ni tar hand om barnen när de fick nog av luciafirandet!
Det finns till och med fiskar inne på Bovieran!
Varje år får vi förfrågan om vi vill ”lussa” för de som bor på Bovieran. Då brukar de äldsta barnen, med undantag för några som några som blir inlånade, få gå luciatåg. Det är så spännande att få komma innanför glasrutorna med spännande växt.
De barnen på Linden som inte var på Bovieran lussade för boende och personal på Väverskans äldreboende. Det var långt att gå, det var över på 5 minuter och sen var vi trötta:)

En luciadikt:

Jag hälsar er alla som förr många gånger, med ljus i min krona och stämningsfylld sång.               Jag kommer när mörkast det är här i Norden, när allt syntes dött och förfruset på jorden. (trad)

Det är nog så vi kan tänka, vi träffas, när det är som mörkast på dagen, för att bli glada när barnen lyser upp med sina sånger . De gjorde er glada , boende på Bovieran och på Väverskans äldreboende.Och de gjorde oss pedagoger så stolta över era barn 👏👏👏

 

 

 

3 thoughts on “…..Då kommer någon i mörkret där…,”

  1. TACK för allt jobb ni har lagt ner för att ge barnen och oss den här fina upplevelsen! Vi var väldigt stolta över barnen, och vår stora tjej var väldigt stolt över sig själv också!

  2. Ni har jobbat bra både barn och personal. Lucia brukar aĺltid bara fint på Oppeby. Kram på er saknar er allt ska ni veta. Hälsa barnen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.