Vårdagjämning 20 mars 2017

 Mina två yngsta döttrar hade båda tur att hitta små lägenheter när de flyttade hemifrån våren 2007. Nu är det betydligt svårare igen.
Jag minns hur jag hade det våren 1970 .
Jag hade precis blivit lågstadielärare och fått en tjänst i Roslagen på väg mot Öregrund. Skolan var liten och låg i samhället stavby. Frågan var bara var jag skulle bo. Min blivande man bodde i Uppsala i ett studentboende för manliga studenter. Vi ville ju flytta ihop men det fanns absolut inga bostäder att hyra i Uppsala vid den tiden. Vi bestämde att jag skulle flytta in i smyg hos min pojkvän.
Hans studentboende kallades klosettpalatset eftersom det var det första studentboendet med vattenklosetter. Men det var endast för manliga studenter och man fick ju endast bo en person i varje rum. Alltnog, jag trängde in mig i klosettpalatset, nuvarande hotell Linne’ mitt emot brandstationen. Våra bästa vänner var två manliga studenter som också pluggade på universitetet tillsammans med min pojkvän.

Vi levde studentliv, vilket innebar att vi vände på dygnet i helgerna och gick på nationerna och åt mat. Jag var ju den enda som jobbade och åkte en mycket tidig buss ut mot Öregrund. Jag fick smyga ut och in i klosettpalatset. Mitt boende var hemligt så jag var skriven hemma hos en av våra manliga studenter som bodde i ett rivningshus. Jag hade alltså en utdömd bostadsadress.
Den tredje studenten bodde i ett väldigt dyrt studentboende ute i Flogsta. Så en natt när vi spelade bridge och pratade om våra krångliga boenden, bestämde vi oss för att flytta ihop i en större lägenhet och hyra möblerat i andra hand. Snart nog hittade vi en annons i Uppsala nya tidning, som var att hyra under flera år för lägenhetsägarna skulle arbeta utomlands. Vi bestämde att jag skulle svara på annonsen och noga berätta vilka skötsamma ungdomar vi var. Det var en fyrarummare på Kvarngärdet. Lagom för oss med tre sovrum och ett vardagsrum plus ett stort kök.
Uppsala domkyrka
Fru Bucher svarade att hon ville träffa oss alla fyra så hon fick en bild av hur vi verkade som hyresgäster. Detta hände på vårdagjämningen 1970. Jag glömmer aldrig hur vi satt fint i familjen Buchers vardagsrum och drack te och åt smörgåsar med salamikorv. Vi gjorde ett bra intryck så vi fick ja och skulle flytta in en månad senare. Det kändes underbart att inte behöva smyga längre utan hade ett tryggt boende. Vi bodde i den lägenheten i fyra år och sedan gifte jag och min pojkvän oss och köpte en egen lägenhet ovanför Vaksala torg mitt i Uppsala.
Senare i denna vecka 2017 är det Vårfrudagen, eller våffeldagen som vi brukar kalla den. Den infaller den 25 mars varje år och heter egentligen Maria bebådelsedag. Enligt kristen tro den dag då ängeln Gabriel kom till jungfru Maria och berättade att hon skulle föda Jesus, Guds son. Detta hände precis nio månader före juldagen, då Jesus föddes i Betlehem. Vi äter våfflor på våffeldagen och det sägs ha sin tradition i att det var på våren som hönorna värpte ägg och korna mjölkade bättre efter den långa vintern och då skapades våfflorna.
Många andra länder firar också Vårfrudagen, våffeldagen den 25 mars. Våfflorna kan vara lite olika i olika länder. I Nederländerna är våfflorna lite tjockare och smakar lite olika. Vi äter ju oftast våfflat med sylt och grädde, men den kan ju avnjutas med räkor och gräddfil eller med andra mer matiga tillbehör. Jag minns när jag var barn så hade mamma ett våffeljärn av riktigt järn och våfflorna gräddades i järnet på vedspisen, en sida i taget så järnet måste byta sida för att våfflorna skulle bli gräddade på båda sidor.
Vi barn stod förväntansfulla runt spisen och väntade på ett litet frasigt våffelhjärta. Åh, vad det var gott och festligt.
Som vuxen hade jag ju elektriskt våffeljärn och vi åt, får jag erkänna, våfflor lite nu och då under året. Det finns ju kaffestugor med varma våfflor med sylt och grädde. Allt för den kringresande turisten. Jag vet en väderkvarn på Öland som lockar med härliga våfflor enligt gammalt recept och med sylt och glass som tillbehör. Det härligaste med våffeldagen är ju i alla fall att vi kan höra lärkan och plocka tussilago och blåsippor.
Dagen blir äntligen längre än natten och på lördag natt får vi flytta fram klockorna, en timme, till sommartid. När klockan är två på natten så blir hon tre och vi förlorar en timme just den natten och får tillbaka den i höst igen.
Kristina Schmidt