Högläsning

Tänk att få öppna en alldeles ny bok och höra det lilla knastret när du viker upp den försiktigt och att känna doften av en alldeles färsk bok.

Men inte har jag kunnat äga alla böcker som jag läst nej, jag måste ju tacka biblioteken.

För över tvåhundra år sedan startade det första sockenbiblioteket, nära kyrkorna därefter grundades folkbiblioteken efter hand. Folkbiblioteken låg nära folkskolorna och många var också inrymda i skolsalen. Böckerna införskaffandes med hjälp av statsbidrag och kunde hållas öppet på kvällstid, någon kväll i veckan, för att främst arbetarna skulle få tillgång till böcker. Nu har vi stora fina bibliotek med fast personal, i alla städer. På femtiotalet hade vi ett folkbibliotek i Lid, två mil norr om Nyköping. Jag fick följa med mamma och låna böcker. Farbror Sigge skötte utlåningen. Skulle man ha en nyutkommen bok fick man beställa av farbror Sigge, som tog hem den boken från stadsbiblioteket i Nyköping. Vi lånade mest deckare. Det var Maria Lang och Stig Trenter som var populärast. Då fick man stå i kö för att få låna boken.

Som vuxen har jag lärt mig att tycka om flera olika sorters böcker. Barnböcker har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag blev ju lågstadielärare och skolbibliotekarie. Jag fick tid avsedd att användas i skolans bibliotek. Detta var på sjuttiotalet. Vi hade pengar i skolan så vi kunde inköpa de böcker som vi kom överens om i lärarkollegiet. Jag hade som bibliotekarie fortlöpande utbildning för att kunna sköta vårt bibliotek och stimulera eleverna till läsning och lån av böcker. Varje skola i vår kommun hade en skolbibliotekarie. Vi var eldsjälar och vår huvudbibliotekarie var Lillemor Harne. Hon var med och utrustade vårt fina stadsbibliotek, Culturum.

Så småningom fick vi inte så mycket pengar till de små folkbiblioteken och de flesta fick stänga under sjuttiotalet. I stället kom bokbussen en gång i veckan. Den var välutrustad och åkte runt till alla skolor med barnlitteratur. Ute i Lid kom bokbussen i ur och skur, en kväll i veckan. Inte ens en snöstorm kunde hindra bokbussens kvinnliga chaufförer, från att kuska runt på landsbygden. Om du beställde böcker ena veckan så hade du dom nästa. En fantastisk service.

Som lärare samlade jag alla eleverna och läste högt för dom ur någon spännande eller rolig bok, minst en gång om dagen. Jag försökte också att locka barnen till läsning och jag predikade för föräldrarna hur viktigt det var att läsa högt för sitt barn.

Jag älskade själv att få lyssna på en spännande bok i radion på den tiden. Min man och jag läste ofta högt för varandra. Här på Hållet har jag fått erbjudandet att läsa högt för de boende som vill lyssna. Det är en glädjetimme på lördag och måndag. Just nu läser vi en spännande deckare av Mari Jungstedt. Jag ser alltid fram emot dessa stunder och småpratet därefter.

 

Under en period på tjugo år var jag kyrkvärd, hemma i Lids kyrka. En kyrkvärd är ju naturligtvis värd för sina kyrkobesökare, särskilt vid gudstjänsterna. På nittiotalet var det aktiviteter i kyrkan varje helg. Vid gudstjänsterna fick jag läsa bibeltexterna för aktuell söndag, högt, för kyrkobesökarna. Det är en underbar akustik i våra gamla kyrkor. Därför blev det extra effektfullt att få läsa där. Ibland kan jag längta efter att få uppleva detta igen.

Min yngsta dotter som pluggar till sjuksköterska , sitter ofta på Culturum och läser och skriver. Det är verkligen en tillgång för Campus Nyköping att få ha sina studenter i vårt fina bibliotek. Jag hoppas att vår kommun fortsätter att satsa på den blandning av kultur som ryms i vårt Culturum.

När jag var rektor på Brandkärrsskolan var jag med och skapade skolans bibliotek genom att rädda Brandkärrs bibliotek in i skolans lokaler. Det gick till så att alla 250 elever fick var sin papperskasse och så promenerade vi alla i långa rader ner till dåvarande Brandkärrs bibliotek, som skulle läggas ner och böckerna fick vi till skänks bara vi flyttade dem in i skolans lokaler.

Jag hade förberett lokal och bokhyllor, som nu stod och väntade på böcker. Som ni redan har listat ut så var det ju eleverna som själva räddade biblioteket, genom att bära böckerna i papperskassarna. Vi talade aldrig så högt om hur vi fått vårt bibliotek. Det kanske inte var riktigt beslutsmässigt, men många kom och lånade böcker i vårt bibliotek på baksidan av matsalen.

Kristina Schmidt